Det var 1960 som reaktorn först togs i drift och 2005 stängdes den av. Men det var inte förrän nästan tio år efter det, 2014, som man började planera en rivning av byggnaden.

Och det var de mest radioaktiva delarna som behövdes tas bort först.

– Vi har jobbat i tre etapper, där etapp ett var själva reaktorerna, säger Johan Flygare, projektledare för projektet R2-avveckling.

Ska bli en grusplan

Nu när byggnaden har friklassats av Strålsäkerhetsmyndigheten kan den rivas som vilken annan byggnad som helst. Det vill säga utan speciella säkerhetsåtgärder.

– Målet är nu att skapa en grusad yta, så att platsen kan användas till annat framöver, säger Johan Flygare.

Tagit flera år

Att det tagit flera år från att reaktorn stängdes av till att den monterats ner beror, enligt Flygare, på att det varit ett stort projekt och att det har rört en forskningsreaktor, som byggts om ett flertal gånger.

– Vi var tvungna att riva i en viss takt och en viss ordning. Där hade vi inget riktigt facit när vi började, säger han.

Enligt energibolaget Vattenfall är reaktorn vid Studsvik den första kärntekniska anläggning som friklassats i Sverige sedan forskningsreaktorn R1 på KTH i Stockholm friklassades på 80-talet.