Natten till den 1 juni 1990 kastade tre unga män hemmagjorda bensinbomber mot flyktingförläggningen Jättunahemmet i Flen. Dessförinnan hade de varit och kastat sten och en bensinbomb genom fönstret till en invandrares lägenhet.

Det var ett fall som polisen kunde klara upp och senare det året dömdes de inblandade till sex månaders fängelse vardera av Katrineholms tingsrätt.

Det var en i raden av attacker mot flyktingar på 1990-talet.

Attentat och rasism

Flen har tagit emot flyktingar sedan 1970-talet, och i takt med att allt fler människor flydde till Sverige och Flen, uttryckte då som nu vissa människor sitt motstånd mot flyktingmottagande på olika sätt. Flyktingarna fick känna på både attentat och rasism.

Boubacar Diallo var nyutbildad civilingenjör när han 1989 kom som flykting till Flen. På 1990-talet engagerade han sig i invandrarfrågan och deltog bland annat i en demonstration i Stockholm mot samhällets inställning till invandrare och det ökade rastistiska våldet.

– Vi afrikaner lider mest. Vi måste alltid kämpa, vi måste alltid bevisa någonting. Det räcker inte bara att vara bäst, sa han i en intervju som sändes i SVT-programmet Mosaik 1996.

Fick jobb snabbt

I dag bor Boubacar kvar i Flen, trots att han först hade andra planer.

– Jag tänkte att jag inte skulle stanna här längre, det kändes som en liten by, men sen gick det fort. Jag fick uppehållstillstånd och fick jobb innan jag ens fått personnummer, säger han i dag.

Han trivs i Flen och jobbar numera som ekonom i Flens kommun och han har tidigare även jobbat med integration i kommunen, men precis som många andra fick han börja med enklare verkstadsjobb, som det var gott om i Flen då. Men trots fler jobb frodades även då missnöjet med flyktingmottagande som vissa upplevde att det var tabu att prata om.

Rasism

1991 gjorde SVT:s Magasiinet ett program om rasismen i Sverige och bland annat besökte man Flen där flera Flenare uttryckte ett missnöje mot flyktingmottagande. Christer Uddin fd chef på Migrationsverket i  Flen höll i reportaget med kritikerna om att man måste våga prata, och det gör även Boubacar idag.

– Det är inte korrekt att aldriig våga prata om sånt som är dåligt med flyktingmottagandet, jag tror att Sverigedemokraterna har påverkat hur människor vågar ta ställning i flyktingfrågan, säger Boubacar.

Sverigedemokraterna

Rickard Brännman är presstalesman för Sverigedemokraterna i Flen och samtidigt arbetskollega med flera syriska flyktingar på ett byggföretag i kommunen. Och han tycker att flyktingmottagandet påverkar Flen både positivt och negativt.

– Fördelarna är ju att det finns en stor kompetens arbetsmässigt bland flyktingarna som vi har ett visst behov av och det funkar väldigt bra att jobba med dem, de är duktiga. Nackdelarna är problem med språket, utanförskap och segregation, menar Rickard.

Som Sverigedemokrat tycker Rickard att hjälpen ska ges i närområdena tiill länderna som människor flyr ifrån stället för att de flyr tiill Sverige, och han kan till och med tänka sig att att öka biståndet om Sverige ger mer hjälp på plats.

– Om det kommer till rätt sak, så absolut, man ska ju effektivisera och hjälpa så många som möjligt. För mig är ju inte summan det intressanta, det är ju hur många människor vi kan hjälpa som är det avgörande, säger Rickard.

Ingen gräns

Boubacar Diallo menar att det inte går att sätta en gräns för hur många flyende människor Sverige kan ta emot, eftersom det är behovet som måste avgöra.

– Oavsätt hur många vi tar emot  så blir de en tillgång till slut, säger Boubacar.

Du kanske är ett bevis på det?

– Ja jag tycker det, jag började ju bidra till det svenska samhället tidigt, avslutar Boubacar.