Hör Christer Nilsson, insatschef vid polisens Nationella operativa avdelning, NOA, berätta om infiltrationsinsatsen. Foto: Naina Helén Jåma/TT och SVT

Så infiltrerade polisen det misstänkta pedofilnätverket

Uppdaterad
Publicerad

Idag inleds rättegången mot de två män, hemmahörande i Eskilstuna och Stockholm, som misstänks för en rad sexualbrott mot barn. En stor del av bevisningen mot männen har säkrats genom att polisen genomfört en infiltrationsinsats mot Eskilstunabon på darknet.

Polisen påbörjade sin utredning mot Eskilstunabon, som tidigare dömts för barnpornografibrott, efter att ha observerat honom på darknet i december 2017. I januari 2019 gjordes ett tillslag i mannens hem, där stora mängder krypterat material som misstänktes vara barnpornografi upptäcktes.

Då materialet inte kunde göras tillgängligt för polisen släpptes mannen efter förhör för att sedan stoppas i tullen på Arlanda i december samma år. Med sig från Thailand hade mannen en hårddisk som misstänktes innehålla barnpornografi. Även då släpptes mannen efter förhör.

– Att komma in i krypterade filer är ofta tidskrävande, och efter det andra tillslaget påbörjades infiltrationsfasen av utredningen, berättar åklagaren Emelie Källfelt.

Utgav sig för att vara pedofil

Genom att utge sig för att själv ha ett sexuellt intresse för barn och chatta med Eskilstunabon lyckades polisens infiltratör vinna den nu åtalade mannens förtroende. Det framgår av utredningen, som delvis har genomförts av NOA, polisens nationella operativa avdelning.

Utdrag ut chattkonversation mellan polisens infiltratör och den misstänkte Eskilstunabon. Infiltratören blir inbjuden att vara med under ett övergrepp på ett barn.

Eskilstunabon ska sedan ha satt infiltratören i kontakt med den då ostraffade Stockholmsbon, i syfte att låta infiltratören begå övergrepp mot dennes barn. Under mötet greps mannen av insatsstyrkan, och i snar anslutning greps även mannen från Eskilstuna.

Mannen från Stockholm har konsekvent nekat till brott, medan Eskilstunabon nekat eller valt att inte kommentera åtalspunkterna.

Kontroversiell metod

Brottsprovokation är olagligt i Sverige, men bevisprovokation är tillåtet. Var gränsen mellan de två provokationsformerna går avgörs av rättspraxis snarare än lag.

– Jag vill inte kommentera den kommande rättegången i förtid, men generellt kan man konstatera att det i princip inte finns någon lagreglering som styr hur man får använda sig av detta. Det tror jag att staten kommer att behöva reglera så småningom. I nuläget är det ett gungfly som ger upphov till mycket diskussioner och konflikter, säger Eskilstunabons advokat Lars-Åke Chorell.

Rättegången mot de båda männen väntas pågå i tre veckor.

Hör Christer Nilsson, insatschef på NOA, berätta om infiltrationsinsatsen i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.