En invasiv art är en främmande växt eller ett djur som vanligtvis inte finns i landet, men som fått hjälp av människan att till sig till Sverige.

De invasiva arterna kan till exempel vara skadliga för människor, djur och ekosystemet.

– Något som varit känt länge är mink som har haft väldigt negativ effekt på häckfåglar. Sen även Mårdhund som vandrat in via Finland från Sibirien.

– De bär med sig rabies och bandmask som är skadlig för människor, säger Sebastian Sundberg, konsulent vid Artdatabanken.

Kan orsaka brännskador

Jätteloka är en av de mest fruktade invasiva arterna. Växten brukar synas på vägkanter och har en giftig växtsaft som kan ge brännskador på människans hud i kombination med solljus. 

Jättelokan har synts till i flera kommuner och mängderna varierar mellan år till år. Mellan 2016 och fram till idag har man registrerat Jättelokan i Katrineholm, Eskilstuna, Torshälla och Djulfors. Största upptäckten mellan tidsperioden var i Bergsammar utanför Nyköping där man registrerade 15 exemplar.

Men kommunerna har blivit allt bättre på att bekämpa skadeväxten och Sebastian Sundberg har förhoppningar inför framtiden.

– Man har kommit igång de senaste åren och de flesta kommunerna har börjat jobba med att bekämpa arterna. Sätter man in åtgärder snabbt kan det bli oproblematiskt att bli av med den. Är man ihärdig så kan man bli av med den inom fem till tio år, säger han.

Jättelokan kom till Sverige under 1800-talet berättar Sebastian.

– Den var väldigt imponerande så man odlade den faktiskt. Sen insåg man att det var ett problem.

Inte farligast

Även om Jättelokan har det starkaste giftet när det gäller fysisk kontakt så finns det, enligt Sebastian Sundberg, många fler arter som är värre för den biologiska mångfalden.

– Finns ett hundratal arter som kan vara problematiska. De tar över miljön och tränger undan andra arter. Jättebalsamin är en populär trädgårdväxt som börjar sprida sig nu. Folk har den i trädgården och så sprider den sig när den kastar ut sina frön.

– Även Lupiner som Vägverket brukade plantera efter vägkanter. Och sen Vresrosen, som var bra för att binda sand längs stränder, har lyckats sprida sig.

Borde vi inte förbjuda att ta in vissa arter?

– Jo, vissa arter får man inte ta in. Vi har dock inte implementerat EU:s lagstiftning ännu. Men vi håller även på med en egen riskklassificering av arter. Det kommer bli tydligare restriktioner när listan kommer fram.