Hur ska de misstänkta bedrägerierna ha gått till? Starta klippet för att se SVT:s reporter förklara i videon ovanför.

Under ett och ett halvt års tid har polis och åklagare i Eskilstuna nystat upp en omfattande härva av bedrägerier och penningtvätt där svenska banker ska ha lurats på drygt tio miljoner kronor.

På fredag åtalas tre män från Eskilstuna som misstänks ha varit arkitekterna bakom brottsligheten. På olika sätt, bland annat genom falska arbetsgivarintyg och lönespecifikationer från välkända bolag i Eskilstuna har de sett till att personer har fått en hög kreditvärdighet och på så sätt kunna låna pengar av banken.

– Man har byggt ekonomiska kostymer och ansökt om krediter som sedan har beviljats, säger Charlotta Tanner, kammaråklagare.

Falska skatteuppgifter

Männen som åtalas har även utretts av Ekobrottsmyndigheten för skattebrott och näringspenningtvätt. Enligt åklagare Martin Ek på myndigheten ska de misstänkta försett Skatteverket med falska uppgifter som har gjort personer kreditvärdiga hos banken.

– Det ser ut som om man har legala inkomster fast man inte har det, säger Martin Ek.

Bankerna har aldrig upptäckt att de har blivit lurade och inte heller gjort några polisanmälningar. Bankerna har accepterat kreditförlusterna och i många fall sålt vidare de förfallna lånen till inkassobolag.

– Som lagstiftningen ser ut nu är det en inte helt lättupptäckt brottslighet. Kreditgivarna står inte kö för att det här ska redas ut, säger Tanner.

Använde sig av bank-id

Gemensamt för de olika bedrägerierna är att de misstänkta gärningsmännen har använt sig olika personers bank-id. En del personer misstänks ha varit delaktiga och kommer att åtalas, andra kommer att gå fria.

– Flertalet har lämnat landet och en del har uppenbart inte varit involverade i det hela, säger Tanner.

Merparten av pengarna som lånats av bankerna ska ha slussats vidare till mindre aktiebolag kontrollerade av de misstänka huvudmännen.

Nekar till brott

Enligt Martin Ek har aktiebolagen använts som brottsverktyg när stora summor pengar har tvättas och sedan försvunnit iväg till andra konton.

Han menar att den här typen av brottslighet skulle försvåras om även småföretag tvingades ha en revisor.

– Jag skulle få mycket mindre att göra om man gjorde det, säger han.

Förutom de tre huvudmisstänkta, som alla nekar till brott, väntas ytterligare ett tiotal personer åtalas för sin inblandning i härvan.