När lasarettet blev hem för flyktingar

Uppdaterad
Publicerad

Antalet människor som flyr till Sverige når rekordnivåer i år. I Flen är mottagande av flyende människor inget nytt fenomen.

Det började redan i slutet på 1960-talet med att krigsskadade barn, från Biafrakriget, skulle opereras i Sverige. Barnen behövde då innan operationen tas emot. Inger Hassler kom då med idén att det gamla lasarettet i Nyköping skulle kunna användas, eftersom sängar och kök redan fanns.

Men så blev det aldrig, gränserna stängdes. Men några år senare kom det gamla lasarettet ändå att bli ett hem för människor på flykt. Något som Inger Hassler, som har arbetat för organisationen Amnesty i flera år, minns. 

– Det jag minns var att båtflyktingarna som bodde här på gamla lasarettet var så oerhört vänliga, lågmälda och begåvade. Dessutom var många arbetsvilliga till att jobba inom de tunga industrierna som fanns här på den tiden. Jag kände att det var positivt i Flen, säger Inger Hassler.

Intressanta berättelser

En annan person som minns flyktingmottagandet i Flen är Christer Uddin. Han tog 1980 tjänstledigt från sitt ordinarie arbete för att arbeta på Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), den statliga myndighet som då hade uppdraget att ta emot flyktingar. När han inte fick vara tjänstledig längre, sade han upp sig för att få fortsätta arbeta med flyktingmottagandet.

– Att få träffa människor från hela världen var fantastiskt. Givetvis fanns det en del svårigheter, men det var mycket intressant att få höra historier som flyktingarna bar med sig hit, säger Christer Uddin.

Hur upplevde du att synen var på flyktingmottagandet i Flen på den tiden?

– Det var inte så många då, så jag hörde aldrig några diskussioner om det då, säger han.

Brandattacker på boenden

Tiderna förändrades och i samband med kriget på Balkan ökade antalet flyktingar som kom till Sverige, så också till Flen. Då fick vissa nog. Ett missnöje som demonstrerades bland annat genom brandattacker mot flyktingboenden. Bland annat ett i Flen. Vid den händelsen intervjuades Christer Uddin i rollen som chef för Migrationsverket i Flen.

– Det är avskyvärt att något sådant här kan hända. Framför allt att människor markerar på det här sättet sitt missnöje, mot den migrations politik som förs, sade Christer Uddin i tv-intervjun i mitten av 1990-talet.   

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.