Bakgrunden till konflikten är att barnmorskan stämt landstinget Sörmland för att hon inte fick jobb på en förlossningsavdelning då hon inte var beredd att utföra aborter. Landstinget hävdar i sin tur att hon avslutade anställningen själv.
– Det är helt klart att när det här drivs hela vägen till Europadomstolen så kommer samvetsfriheten att vinna, säger Reinhold Fahlbeck.
Fahlbeck har tillbringat ett helt yrkesliv inom arbetsrätten. Under senare år med specialisering inom religionsfrihetsrätten.
Han är expert i tvistemålet mellan landstinget och barnmorskan Linda Steen men också ledamot av Scandinavian Human Rights Lawyers som företräder Steen.
Samvetsfrihet finns redan
Tidigare har Fahlbeck ställt sig bakom barnmorskan Ellinor Grimmarks kamp för samvetsfrihet. Enligt Fahlbeck finns redan samvetsfrihet i den svenska lagstiftnigen – men också inom EU-rätten och Europakonventionen.
– I de fall det finns en europeisk samsyn inom en mänsklig rättighetsfråga har det land som inte delar den samsynen ett mycket ringa utrymme att hävda sin avvikande åsikt.
Stöd för resonemanget finns enligt Fahlbeck, i praxis från Europadomstolen.
Erkänns av alla utom Sverige och Finland
– Alla konventionsländer utom Sverige och Finland erkänner samvetsfriheten.
När abortlagen tillkom 1974 gällde 1809 års regeringsform. I den fanns en bestämmelse med innebörden att kungen inte fick tvinga någons samvete och tillåta var och en att utöva sin religion. Den hade stort inflytande över abortlagens tillkomst framhåller Fahlbeck.
Men är det verkligen rimligt att så gamla regler styr vad som gäller idag?
– För det första gäller abortlagen, den är inte ändrad. För det andra är den nuvarande regeringsformen från 1974 och det är inte alls så gammalt i sammanhanget.
Förvårar planeringen
Fahlbeck drar jämför också med Lagen om anställningsskydd, LAS, från 1974 och medbestämmandelagen, MBL, från 1976.
Vilka argument talar för landstingets sak i den här tvisten enligt din uppfattning?
– Motargumentet är att de vill undvika personalplaneringsbesvär som uppkommer om vissa anställda inte vill delta i abortverksamheten. Det försvårar planeringen för landstinget. Men det är ett argument av enkel natur eftersom det bara rör sig om personalplanering och inte mänskliga rättigheter.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, som företräder landstinget Sörmland i tvisten har tackat nej till att kommentera.
Så säger lagen
I förarbetena till abortlagen som tillkom 1974 finns uttalande om samvetsfrihet för sjulvårdspersonal. Ur propositionen (1974:70):”Man bör därför undvika alt till abortverksamheten binda sådan personal som av exempelvis moraliska eller religiösa skäl har svårt att acceptera sådant arbete.” Under utformningen av lagen framförde flera remissinstanser att hänsyn skulle tas till personalens önskemål om att slippa delta i abortveksamhet. Socialutskottet anslöt sig till uppfattningen och uttalade: ”... Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att läkare och annan sjukvårdspersonal, som av etiska eller religiösa skäl har svårt att acceptera abortingrepp, skall slippa delta i verksamhet härmed, varför någon författningsmässig reglering av frågan inte är påkallad”. Även riksdagen accepterade resonemanget.
Europakonventionens artikel 9.2 behandlar tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Konventionen är svensk lag och anger att en avvägning ska göras mellan rätten till samvetsfrihet och andra personers fri- och rättigheter. Europarådets parlament har uttalat stöd för arbetstagarens rätt att inte tvingas utföra samvetsbetänkligheter som att medverka till bland annat abort eller dödshjälp.
EU-rätten innehåller liknande bestämmelse som europakonventionen.