Under 2001 och 2002 tycktes de dåliga nyheterna aldrig ta slut.

Totalt försvinner 1.700 arbetstillfällen i Katrineholm. Scanias chassitillverkning flyttar till Södertälje, och elektronikföretagen FCI och Flextronics lägger ner sina verksamheter.

För en stad med 32.000 invånare är det en dödsstöt.

Stor rädsla

Ovissheten är stor. Det demonstreras på gatorna, 5.000 katrineholmare visar sitt missnöje. Rädsla finns att orten ska förvandlas till en spökstad.

Regeringen Persson lovar dock att hjälpa till.

– Man kan inte lämna en ort som Katrineholm i sticket i ett sådant här läge. Och regeringen kommer att utarbeta olika åtgärder för att möta det som nu har hänt, sade dåvarande handelsminister Leif Pagrotsky till SVT.

Katrineholm aldrig aktuellt

Inför bildandet av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fick Bo Jangenäs år 2002 i uppdrag av regeringen att utreda hur den nya myndigheten skulle organiseras. Jangenäs blev senare också myndighetens första generaldirektör.

Men att IAF skulle hamna i Katrineholm fanns det inga som helst planer på.

– Det var länge tal om var den här nya myndigheten skulle ligga och till slut så fick faktiskt den personal som skulle flytta med besked från statssekreterarna att den skulle ligga i Stockholm.

Detta eftersom a-kassorna, de som IAF skulle granska, fanns i Stockholm. Jangenäs var på vippen att skriva på ett hyreskontrakt för de lokaler som han tänkte att man skulle hyra i Haninge.

”Persson ville ha politisk nyhet”

– Men allting vändes upp och ned bara över en natt när dåvarande ministern berättade att det hade bestämts att myndigheten skulle förläggas i Katrineholm.

– Det sades då, men jag vet ju inte om det är sant, att Göran Persson behövde ha någon bra politisk nyhet när han skulle prata i Björkvik i Sörmland. Och Göran Persson har en bakgrund i Katrineholm som alla vet, säger Bo Jangenäs.

Jan Grönlund, nuförtiden landstingsdirektör i Sörmland, var statssekreterare vid Näringsdepartementet under den Persson-ledda regeringen.

Kan du bjuda på något inifrån korridorerna om vad föranledde att man till slut förlade myndigheten till Katrineholm?

– Nja. Inte mer än att Sverige vid den tidpunkten hade en regering som var väldigt fast besluten om att utlokalisering av statliga myndigheter var en väldigt viktigt del i regionalpolitiken för att skapa fler arbetstillfällen.

”Dumt förslag”

Vid Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, som IAF skulle ta över arbetsuppgifter och personal ifrån, jobbade till största delen jurister och samhällsvetare. Behovet av verkstadsarbetare och montörer – sådan arbetskraft som det fanns gott om i Katrineholm – var minst sagt litet.

– Jag tyckte att det var ett dumt förslag. Det var inte särskilt rationellt att ha folk på tåget mellan Katrineholm och Stockholm varje dag. Det är rätt mycket symbolpolitik skulle jag vilja säga, säger Bo Jangenäs.

– Jag kan förstå hans kritik men jag delar den inte. Det finns alltid motstånd från verksamheter som ska flytta från Stockholm någon annanstans. Jag skulle vilja säga att symbolpolitik är viktigt det också. Det kan dessutom vara så att det tar tid för myndigheter som blir utlokaliserade att ställa om, säger Jan Grönlund.

Få senare utlokaliseringar

Vilka framgångar med utlokaliseringar har skett i övriga landet sedan IAF bildades?

– Jag får väl säga att vi inte har sett så mycket av utlokalisering sedan dess om jag ska vara ärlig, medger Jan Grönlund.

SVT Nyheter Sörmland berättade i går att 6 av 10 anställda vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, pendlar till jobbet i Katrineholm. Majoriteten reser från Stockholm.

Vi har utan framgång försökt att få en intervju med Göran Persson.