Det handlar om trafikdata från fartkameror minuterna innan Rasmus Björk och Dennis Olsson miste livet.

För att kunna berätta hur snabbt olycksbilen körde och de efterföljande polisbilarna begärde SVT Sörmland ut hastighetsdata från Trafikverkets kameror.

Men myndigheten, som också är ansvarig för Hjulstabron, har stoppat vår granskning.

Hur gick det till?

Den 18 mars 2010: I höga hastigheter jagar polisen en drogpåverkad och psykiskt sjuk man. För att få stopp på föraren har polisen minuterna innan beordrat öppning av Hjulstabron. Men mannen undgår fällan genom att vända och fortsätta vansinnesfärden.

Fallet utreds av riksenheten för polismål.

Var det så här det gick till när de bägge unga männen strax efter midnatt den 12 mars i år dödskraschade över broavsatsen, efter det att vakthavande polisbefäl i Uppsala beordrat öppning av Hjulstabron?

Raderade mejlet

Hastighetsuppgifterna – som är allmän handling – omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att de ska snabbt ska lämnas ut.

Men i det här fallet samarbetade Trafikverket med Uppsalapolisen för att hastighetsdatan inte ska bli känd.

Samma dag som vi lämnade in vår begäran till Trafikverket skickade ansvarig tjänsteman ett mejl till polisen. Detta mejl har vi begärt ut men fått besked om att det har raderats.

Erbjöd polisen sekretess

I mejlet, som vi fått tag i på annat håll, framgår det hur tjänstemannen erbjuder polisen möjlighet att sekretessbelägga uppgifter vi vill ha.

Men när vi ringer Trafikverket förnekar tjänstemannen att det finns något sådant innehåll.

– Absolut inte.

Är du helt säker på det?

– Ja.

I korrespondensen går att läsa: ”I så fall skulle vi behöva en begäran från er om att få den datan och sedan skulle vi, om jag nu förstår rätt, kunna säga att det är sekretess på samtliga stationer”.

Dagen efter begär sedan Uppsalapolisen att få ta del av hastighetsuppgifterna: ”Dessa kan naturligtvis vara intressanta i utredningen om inte annat så för en helhetsbedömning. Utdragen ingår då i förundersökningen”.

”Vi har gjort en korrekt bedömning”

Trafikverkets jurist försvarar tjänstemannens agerande.

 – Den här e-posten tillför ju inte vår verksamhet någonting. Den är inte av betydelse för vår verksamhet. Det kan ju jag se direkt. Så det är ju helt korrekt att radera den. Däremot har vi sparat det som är av betydelse för vår verksamhet, nämligen polisens begäran, säger Johan Barkelius, ställföreträdande chefsjurist vid Trafikverket.

Är du inte rädd att det ska uppfattas som att ni går Uppsalapolisens ärende?

– Nej, vi har gjort en korrekt bedömning.

”Ett grovt fel”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk till hur Trafikverket hanterat ärendendet.

– Enligt min bedömning har Trafikverket gjort ett grovt fel genom att då förstöra e-breven. De borde ha hållits ordnade på ett sådant sätt att det framgår att de var skickade till polisen.

Enligt Johan Barkelius är det här inte de enda mejlen som Trafikverket raderat.

– Om du gör en sökning på vilken myndighet som helst kommer du se att allting inte diarieförs, säger Johan Barkelius, ställföreträdande chefsjurist vid Trafikverket.

Detta har hänt:

12 mars Olyckan vid Hjulstabron inträffar strax efter midnatt. 20-åringarna Rasmus Björk och Dennis Olsson omkommer efter en polisjakt.

15 april SVT begär uppgifter om trafikdata från hastighetskameror – så kallade ATK-enheter – på sträckan Litslena-Enköping på riksväg 55.

15 april En tjänsteman vid Trafikverket mejlar Uppsalapolisen och erbjuder en möjlighet att sekretessbelägga uppgifterna. ”I så fall skulle vi behöva en begäran från er om att få den datan och sedan skulle vi, om jag nu förstår rätt, kunna säga att det är sekretess på samtliga stationer i såväl söder som öster om Enköping.”

16 april Uppsalapolisen svarar tjänstemannen via mejl med att be om aktuell trafikdata. ”Dessa kan naturligtvis vara intressanta i utredningen om inte annat för en helhetsbedömning. Utdragen ingår då i förundersökningen.”

17 april Tjänstemannen lämnar ut trafikdata till Uppsalapolisen.

18 april SVT får avslag. Trafikverkets jurist Johan Barkelius skriver i beslut till SVT att trafikdatan efterfrågats av polisen och därför belagts med förundersökningssekretess.

18 april SVT begär att få ta del av korrespondens mellan Trafikverket och Uppsalapolisen.

19 april Trafikverket lämnar ut tre mejl som svar på SVT:s begäran dagen innan. Däremot inte de två mejlen mellan tjänstemannen och Uppsalapolisen.

26 april SVT intervjuar polisen om Uppsalapolisens plötsliga intresse för de trafikdata som vi begärt ut. Polisen vill inte svara på frågor om varför polisen begärt in uppgifterna och hänvisar till förundersökningssekretess.

3 maj SVT begär ut förteckning över tjänstemannen in- och utgående e-post. I förteckningen finns de två meddelandena mellan tjänstemannen och polisen angivna. De kommer senare betecknas som ”ej bevarade”.

7 maj SVT efterfrågar kopia av de två mejlen.

16 maj Barkelius skriver i nytt beslut att ” E-postmeddelanden (...) till respektive från polisen i Uppsala inte finns bevarade, och utgör således av den anledningen inte allmänna handlingar.”

16 maj SVT begär ut de två e-postmeddelandena från Uppsalapolisens jurist som lämnar ut dem.

17 maj SVT efterfrågar tidpunkten för när mejlen raderades och begär att de återskapas.

21 maj Barkelius meddelar att e-postmeddelandena inte kunnat återskapas. Att de kan ha raderats den 19 april, dagen efter första tillfället då vi begärt ut dem. Barkelius är dock inte säker. ”Möjligen kan de finnas i form av s k säkerhetskopior, men sådana är inte allmänna handlingar”.