Professor Bengt Winblad berättar om symtom, om det går att förebygga och på vilket sätt ärftligheten spelar in för att drabbas av Alzheimers sjukdom Foto: Tomi Lombar/SVT

Alzheimers: Symtomen, riskerna och ärftligheten

Uppdaterad
Publicerad

Grundforskningen kring Alzheimers sjukdom måste intensifieras. Det menar professorn i geriatrik Bengt Winblad. Enligt honom var det runt 20 år sedan senaste läkemedlet för att bromsa sjukdomsförloppet togs fram.

– Det stora mysteriet är varför nervceller dör i förtid. Att förstå de mekanismerna är grundläggande för om vi ska hitta ett läkemedel, säger Bengt Winblad.

Han menar att satsningen på grundforskningen varit minimal trots att det handlar om en sjukdom som enligt honom ger samhället årliga kostnader på omkring 60 miljarder kronor.

Blir allt äldre

Eftersom vi blir allt äldre så kommer vi också se fler personer med olika demenssjukdomar som Alzheimers.

– Det är nog inte fler idag än tidigare. Snarare något färre. Men de vi ser är betydligt fler eftersom vi blir äldre, säger Bengt Winblad.

Primärvården är idag duktiga på att upptäcka personer som har så kallade riskfaktorer som högt blodtryck och högt kolesterolvärde i blodet.

Vill se mer forskning

– Övervikt, dålig motion och så vidare är faktorer som om man åtgärdar dem möjligtvis kan fördröja insjuknandet något. Men innebär absolut inget slut på sjukdomen. Vi behöver mer grundforskning och nya läkemedel.

I klippet berättar professor Bengt Winblad om symtom, om det går att förebygga Alzheimers sjukdom och vad ärftligheten har för betydelse för att utveckla sjukdomen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.