Utgrävningen i Julita: ”Som en godisbutik för en arkeolog”

Uppdaterad
Publicerad

I de 700 meter långa schakten på båda sidor av väg 56 i höjd med Julita har arkeologerna säkrat ett stort antal fynd från bondestenåldern.

– Om man tänker sig Egyptens pyramider, då är de här fynden åtminstone 1 000 år äldre än så. Så det är riktigt, riktigt längesen, säger Henrik Runeson arkeolog och projektledare för Stiftelsen Kulturmiljövård.

Delar av väg 56 ska breddas, bland annat sträckan Katrineholm-Alberga. Längs med den, i närheten av Julita, finns en fornlämning där man utfört arkeologiska undersökningar innan bygget kan dra igång.

5 500 år gammal boplats

Fornlämningen är en större boplats från bondestenåldern, för cirka 5 500 år sedan, och arkeologerna har säkrat omkring 25 000 fynd.

Henrik Runeson berättar att människorna som levde på platsen var bönder och att det nog var lätt att odla på de sandiga åsarna. Av fynden att döma tror arkeologerna att bönderna bodde i någon form av långhus.

Rester av tamdjur

– Sannolikt har det inte bara varit en bondgård, utan flera gårdar kan ha funnits här samtidigt. Förutom att man odlade hade man tamdjur. Vi har hittat ben från får, getter, grisar och troligen också från kor, säger Henrik Runeson.

I klippet visar han tre av fynden från utgrävningen och berättar vad bönderna som bodde på boplatsen kallas för.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.