Forskning visar att vi, till följd av klimatförändringar, får allt varmare vintrar. Detta påverkar djur och natur på många sätt och ett av dem är att småkryp i skog och mark blir aktiva under en större del av året. En av dessa arter är fästingen.
– Det finns ett slags gräns vid fem plusgrader och under det så är de inte ute, säger Kajsa Mellbrand, biolog vid länsstyrelsen och specialiserad på hotade arter.
SMHI berättar i sina månadsrapporter om återkommande tillfällen då medeltemperaturen i januari legat flera grader över det normala. 2020 var det till exempel ett antal dagar med temperaturer över 10 grader på flera platser.
Hinner inte anpassa sig
Kajsa Mellbrand har följt klimatförändringarna under lång tid och undervisade om det på universitet redan för 20 år sedan.
– Forskarvärlden är överens. Det här tycker jag att man ska betrakta som ett faktum. Det går för fort, arter hinner inte evolvera så fort som förändringarna går, säger hon.
Risk för sjukdom
Fästingen trivs bäst på öppen ängsmark men finns även i skogen. Sörmland räknas som ett av riskområdena för TBE och SVT har tidigare rapporterat om att virussjukdomen utan botemedel väntas få ökad spridning på grund av de mer gynnsamma förhållandena i naturen.
I videoklippet ovanför: Följ med ut i det fästingtäta området vid Ladbro ängar och hör biologen Kajsa Mellbrand berätta mer.
TBE och borrelia
- Riskområden för TBE är Sörmlands, Stockholms, och Uppsala läns kusttrakter samt runt hela Mälaren.
- Det finns inte någon behandling mot sjukdomen men däremot ett vaccin som ger ett bra skydd mot TBE.
- Vaccination rekommenderas till alla som ofta är ute i naturen, allt från picknick på en äng till hundpromenader i skog och mark.
- Borrelia är en bakteriesjuktom som sprids av fästingar.
- Hudrodnad är det vanligaste symtomet och sjukdomen kan behandlas med antibiotika.
- Många som smittas av borrelia får inga symtom eller besvär alls. De märker därför inte av att de har varit smittade.
Källa: 1177.se
Hur har klimatet förändrats i Svealand?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen. I Svealand är temperaturökningen från 1,5° till lokalt över 2,5° under vintern.
Snödjup och dagar med snö: Antalet dagar med snö har blivit färre. För Svealand ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.
Nederbörd: Nederbörden under vintern har ökat främst i västra Svealand med 10-20 procent. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Svealand.
Källa: SMHI