Under de senaste tjugo åren har skillnaderna i valdeltagande mellan olika delar av Stockholm blivit allt större. Samtidigt som valdeltagandet legat förhållandevis stabilt på cirka 80 procent i Stockholms centralare delar så har det minskat kraftigt framförallt i stadens yttre delar. I till exempel Skärholmen så har valdeltagandet minskat från 75 procent 1994 till 62,5 procent 2014.

Skärmholmen i botten

Och de i Skärholmen som vi pratar med tycker alla att det är viktigt att rösta.

– Det är inte bra. De måste rösta, säger Sium Beraki som bor i Skärholmen.

– Jag tänkte i början att jag inte skulle lägga mig i. Men sen tänkte jag att det är viktigt att rösta, så då röstade jag, säger Shahaad Jameel.

– Infödda svenskar vet hur viktigt det är, men invandrare har inte förstått vikten av att rösta, säger Demba Conta. De tror att det inte spelar någon roll om man röstar. Det blir ändå samma sak.

Stora skillnader i olika förorter

Och klyftorna i det demokratiska deltagandet ökar alltså. För samtidigt som allt färre röstar  i Skärholmen så är valdeltagandet stabilt eller ökar på andra håll. I Hägersten har valdeltagandet ökat de senaste 20 åren från 79 procent 1994 till 84 procent 2014.

– Det är min chans att få vara med och påverka och tycka till. Det är viktigt, säger Madeleine Skoglund som bor i Hägersten.

– Det kanske beror på att det är en hel del äldre som bor här och då röstar man ju. Det är ju ens rätt så att säga, säger Ulla Knutsson, också hon från Hägersten.

Människors socio-ekonomiska status styr valdeltagandet

Och enligt statsvetaren Magnus Dahlstedt så beror skillnaderna i valdeltagande på befolkningens sociala och ekonomiska situation i de olika stadsdelarna.

– Vad vi vet är att städerna har blivit allt mer polariserade. De är skiktade längs socioekonomiska och etniska linjer. Och det här kommer att spegla sig också allt mera inom politiken.