Det är många obehagliga överraskningar som lär dyka upp när Sveriges kommuner nu måste påbörja det gigantiska arbetet att renovera landets vatten- och avloppsanläggningar. Det har Stockholm fått erfara, arbetet med att bygga om reningsverket i Henriksdal har redan pågått fem år. Det skulle vara klart om ett år men enligt den senaste tidsplanen dröjer det ända fram till år 2029 innan det är färdigbyggt och notan för bygget har stigit från 5,9 miljarder kronor till över nio miljarder kronor. Vad är det då som har hänt?
– Vi har till exempel hittat en asbestledning som låg ingjuten under golvet som vi var tvungna att sanera och ta bort, säger Stefan Rosengren som är projektchef på Stockholm Vatten. Det är en mängd faktorer som har bidragit till att vi fått skaffa oss information under resans gång för att ta reda på alla delar som måste genomföras.
”En utmaning”
Ansvarigt borgarråd i Stockholm varnar nu resten av landet:
– Det är en utmaning som alla kommuner nu står inför då vi har ett behov av att uppgradera våra VA-nät, Vi har en utmaning i att öka reningen i våra avloppsverk och att se till att det vatten vi får i kranen är rent, säger miljöborgarrådet i Stockholm, Katarina Luhr (MP).
Och det kommer att bli dyrt.
– Självklart är det så att om vi inte har underhållit ett system särskilt mycket under en lång tid, då hittar du saker som du inte visste om från början när du börjar gräva, säger Pär Dalhielm som är vd för branschorganisationen Svenskt Vatten.
Investeringarna måste öka med 100 miljarder
Pär Dalhielm menar att det därför är naturligt att förvänta sig att projekten blir dyrare än vad man först tänkt.
– För oss är det en signal att det blir dyrare ju längre man väntar. Det är lika bra att börja nu, säger han.
Sprickorna börjar nu också synas i VA-näten runt om i Sverige där en stor del byggdes för 50 år sedan. Bara i januari rapporteras om vattenläckor i Östersund, Uppsala och Eksjö och för höga klorhalter i Norsjö. Därför räknar branschföreningen Svenskt vatten med att investeringarna måste öka med 100 miljarder kronor under de närmaste 20 åren. Det innebär att taxor för en vanlig familj höjs från 400-500 kronor i månaden till det dubbla.
-Man ska komma i håg att utan vatten blir nog kostnaden ännu dyrare och större både miljömässigt men också för att ha ett fungerande liv, säger Pär Dalhielm.
Han kan inte uttala sig om vilka kommuner som får de högsta höjningarna men varnar för att kommuner med under 50 000 invånare står för de största utmaningarna och att det gäller att stegvis höja tarifferna så att man slipper chockhöja avgifterna under ett år.