Den nya lagen om barnfridsbrott som kom i juli 2021 innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation.
– Den stora nyttan med den här lagstiftningen är att barn kan användas som bevismedel. Tidigare kunde ju inte barn vittna om inte vårdnadshavare gav sin tillåtelse, säger kammaråklagare Markus Hankkio vid Södertörns åklagarkammare.
Lagen om barnfridsbrott har hittills haft effekt. Sedan den infördes i juli har 64 mål avgjorts i tingsrätter runt om i landet. Det handlar om grovt barnfridsbrott, barnfridsbrott och ringa barnfridsbrott.
Skadestånd till barnet
Två fall har hittills prövats i hovrätten. Ett av dem i hovrätten för västra Sverige där en man dömdes till tre månaders fängelse efter att ha sagt till sin son att han skulle döda exfrun.
I november 2021 avgjordes det andra fallet i Svea hovrätt då 34-åringen från Haninge alltså dömdes till sex månaders fängelse för olaga hot och barnfridsbrott. Han ska betala 10 000 kronor i skadestånd vardera till mamman och det åttaåriga barnet.
Barnahus: ”Uppmärksammas på helt annat sätt”
Barnahus i Stockholm, som tar emot barn under 18 år som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp eller misshandel, välkomnar den nya lagen.
– Vi märkte direkt att den här typen av brott uppmärksammades på ett helt annat sätt. Både socialtjänsten och poliser som jobbar ute på fältet tänker i helt nya banor när de träffar barn i brottsutsatta miljöer, säger Anna Lindahl, tf förundersökningsledare på Barnahus.
Lagen om barnfridsbrott
Syftet med den nya lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående eftersom dessa barn enligt forskning löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa.
Barnet som bevittnat brott blir målsägande och har rätt till biträde av särskild företrädare/målsägandebiträde. Bevittna innebär i barnfridsbrottet att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av brottet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som händer utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse.
Källa: Åklagarmyndigheten
