Assistanshärvan i Södertälje ledde till att 34 personer dömdes för sin inblandning i mångmiljonbedrägerier mot Försäkringskassan mellan 2005 och 2012.

Kvinnan som nu ber om nåd dömdes till två års fängelse, och hon anser att hon i stället bör få villkorlig dom eller ett mildrat straff. I nådeansökan skriver kvinnan att hennes sociala och ekonomiska situation har slagits i spillror, och att barnen riskerar att bli utan faktiskt omvårdnad, eftersom att även hennes man dömdes i härvan.

– Hon har all rätt i världen att söka nåd. Men jag skulle personligen ändå säga att det är lite sämre förutsättningar för henne att få det. Det hon anför är i allt väsentligt sådant som man borde ha tänkt på innan man begår brott. Så att man tänker efter vilka konsekvenser det kan komma att medföra, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och rättsexpert.

Barnens rätt kan avgöra

Det är ovanligt att personer blir benådade av regeringen. Förra året avgjorde regeringen 133 ansökningar om nåd. Av dem var det bara fem, som fick helt eller delvis bifall.

Men enligt Sven-Erik Alhem finns ändå en komponent som talar för att kvinnan i assistanshärvan ska kunna få nåd.

– Det är barnens rätt. Barn är helt oskyldiga varelser, som får lida väldigt mycket av att påföljder verkställs. I det här fallet finns ett inslag av barnrätt.

Regeringen bestämmer

Om man skulle bedöma chanserna från små till stora, vad skulle du säga då?

– Det är svårt för mig att säga. Regeringen har en oinskränkt rätt att bevilja nåd här, men jag tror ändå att det är förhållandevis små utsikter.