Stockholm
Hör forskaren Ann-Cathrine Jungar om vilka ämnen som är vanligast när det gäller kommunala folkomröstningar, om hur valdeltagandet varierar och vad som krävs för att politiker ska följa folkomröstningarnas resultat. Foto: SVT

Forskaren: ”Betydligt fler folkomröstningar till följd av folkinitiativ”

Uppdaterad
Publicerad

År 2011 blev det enklare för medborgare att få igenom lokala folkomröstningar. Och det har gett resultat.

– Det har blivit betydligt fler folkomröstningar till följd av folkinitiativ efter reformen 2011. Det är helt klart, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Samtidigt är inte alla erfarenheter positiva.

Om ett så kallat folkinitiativ lyckas samla in namnunderskrifter från tio procent av de röstberättigade i kommunen kan de kräva att politikerna i fullmäktige tar upp frågan om en folkomröstning.

Tidigare kunde en enkel majoritet stoppa detta, men sedan 2011 måste två tredjedelar av kommunfullmäktiges ledamöter rösta emot för att stoppa en folkomröstning.

Måste inte följa resultatet

Samtidigt är folkomröstningarna bara rådgivande – politikerna måste alltså inte följa resultatet. Valresultatet, valdeltagandet men även vilket stadium frågan befinner sig i påverkar enligt Ann-Cathrine Jungar.

– I vissa fall har kommunfullmäktige redan fattat ett beslut, till exempel om att lägga ner en skola. Då är de nog mindre benägna att följa folkomröstningens resultat jämfört med om det vore en fråga där beslut inte fattats ännu.

Kan leda till besvikelse

Det har alltså blivit fler folkomröstningar sedan 2011, vilket var ett av målen med reformen. Men om målet även var att få fler människor att bli mer deltagande och känna förtroende för politiken och demokratin så har det kanske inte uppfyllts, menar Ann-Cathrine Jungar.

– Om kommunfullmäktige går emot folkomröstningens resultat kan man tänka sig att de som samlat in namnunderskrifter och de som tagit sig till vallokalerna för att rösta kan känna sig besvikna över att det bara blev ett slag i luften, säger Ann-Cathrine Jungar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.