Om ett så kallat folkinitiativ lyckas samla in namnunderskrifter från tio procent av de röstberättigade i kommunen kan de kräva att politikerna i fullmäktige tar upp frågan om en folkomröstning.

Tidigare kunde en enkel majoritet stoppa detta, men sedan 2011 måste två tredjedelar av kommunfullmäktiges ledamöter rösta emot för att stoppa en folkomröstning.

Måste inte följa resultatet

Samtidigt är folkomröstningarna bara rådgivande – politikerna måste alltså inte följa resultatet. Valresultatet, valdeltagandet men även vilket stadium frågan befinner sig i påverkar enligt Ann-Cathrine Jungar.

– I vissa fall har kommunfullmäktige redan fattat ett beslut, till exempel om att lägga ner en skola. Då är de nog mindre benägna att följa folkomröstningens resultat jämfört med om det vore en fråga där beslut inte fattats ännu.

Kan leda till besvikelse

Det har alltså blivit fler folkomröstningar sedan 2011, vilket var ett av målen med reformen. Men om målet även var att få fler människor att bli mer deltagande och känna förtroende för politiken och demokratin så har det kanske inte uppfyllts, menar Ann-Cathrine Jungar.

– Om kommunfullmäktige går emot folkomröstningens resultat kan man tänka sig att de som samlat in namnunderskrifter och de som tagit sig till vallokalerna för att rösta kan känna sig besvikna över att det bara blev ett slag i luften, säger Ann-Cathrine Jungar.