– Här i Brunnsviken ser vi att det är dåliga förhållanden. När vi fiskar djupt så får vi inga fiskar, det är helt enkelt dött där nere, säger John Kärki som är fiskevårdare på Sportfiskarna.
Varje år provfiskar Sportfiskarna olika småsjöar runtom i Stockholm för att se hur fisken mår och första gången provfiskar man nu Brunnsviken på uppdrag av Stockholms stad. En dator väljer slumpvis ut olika platser i sjön där speciella nät läggs ut för att fånga fisk i alla storlekar på olika djup.
Brunnsviken var som ett avloppsdike
För drygt 150 år sedan var Brunnsviken en insjö som var så förorenad att den påminde om ett avloppsdike. För att få bukt med problemet så sprängdes en kanal till Östersjön. Men Brunnsviken mår inte särskilt bra i dagsläget heller.
Som djupast är sjön cirka 14 meter djup, men redan på sex meters djup ser man att fiskarna börjar försvinna.
– Brunnsviken är inte unik. Den är en tydlig illustration på hur vi har det i Östersjön, med syrefattiga bottnar och lekområden som byggs bort, säger John Kärki.
Svårt att fortplanta sig
Fisken behöver varma grunda vikar för att fortplanta sig, men när Stockholm växer så ersätts lekområden med kajkanter. Tidigare provfiskningar visar att vitfisken i Årstaviken har svårt att fortplanta sig och i år så hittade man inte ett enda årsyngel av mört, brax eller björkna där.
Även om det såg bättre ut i Brunnsviken som man nu provfiskar, så är det inte bra enligt John Kärki.
– Brunnsviken skulle kunna vara en jättestor yngelkammare som skulle kunna producera fisk ut i Östersjön - om den nu hade varit full, men det är den inte.
Regnvatten från vägar skapar syrebrist
Syrebristen i Brunnsvikens djupare vatten beror bland annat på att dagvatten från vägar och bebyggd miljö rinner rakt ner i sjön.
Dagvattnet kommer från Stockholm, Solna och Sundbyberg och nu arbetar de tre kommunerna tillsammans med att ta fram ett åtgärdsprogram som beräknas starta om ett år. Enligt Juha Salonsaari som är vattenvårdare på Stockholms stads miljöförvaltning så finns det hopp för Brunnsviken.
– Vi har fortfarande bra miljö vid strandkanterna och i grundare vattenmiljöer men i och med att ekosystemet hänger ihop och är beroende av varandra, så måste vi komma tillrätta med de djupare vatten, säger Juha Salonsaari
Höga gifthalter
I nätet hänger det stora fina abborrar men även om den fångade fisken ser välmående ut så ska man inte äta av den för ofta enligt John Kärki.
– Fisken nära innerstaden har höga gifthalter i sig. Abborren här har höga halter av kvicksilver, så man ska nog inte äta den mer än ett par gånger om året.