Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hur går rekryteringen till våldsbejakande rörelser till och finns det något skyddsnät? Hör Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, i klippet. Foto: Sofia Tervonen/SVT

Därför radikaliseras oftast unga män: ”Lockar med en bättre värld”

Uppdaterad
Publicerad

Unga män är den övervägande grupp som tenderar att radikaliseras. Den våldsbejakande islamistiska extremismen och den högerextrema extremismen är de grupper som lockar till sig flest.

– Dessa organisationer erbjuder ett hem och en tillflyktsort till personer med en önskan om att tillhöra något större, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

I förra veckan gjorde Säpo ett tillslag mot en lokal i Tyresö och grep i samband med det två bröder som misstänks för förberedelse till terrorbrott. Bröderna hade nyligen konverterat till islam och ena brodern ska också ha spridit jihadistisk propaganda på Facebook strax innan han greps.

Om det är en växande trend kring personer som radikaliseras i Sverige vill inte Jonas Trolle spekulera kring. Däremot har Sverigebilden förändrats det senaste året och terrorhotnivån är fortsatt hög.

Säpoinsats i Tyresö efter misstänkta terrorplaner

– Myndigheter och kommuner har ju steppat upp sitt säkerhetsarbete och man har absolut en större vaksamhet idag, säger han.

Unga män radikaliseras i större utsträckning

Det är oftast unga män som radikaliseras. Det finns en önskan om att tillhöra ett större sammanhang, speciellt om man har ett upplevt utanförskap.

– Dessa grupperingar lockar med en annan och en bättre värld. Den verklighet eller känsla som den som rekryteras nu har kommer att förändras, säger Trolle.

Jonas Trolle beskriver de personer som rekryterar och radikaliserar som väldigt karismatiska, vilket gör att de lyckas fånga in personer som känner sig vilsna. De är duktiga på att föra sig verbalt och ta kontroll över den andra personen och på sikt motivera till att utöva någon form utav våld.

– De har ofta bra förklaringar på komplexa problem. Det är ofta väldigt attraktivt att ha svartvita lösningar på svåra problem, säger han.

Större förståelse och bättre nätverk

Förutsättningarna för att stoppa extremism är mycket bättre idag enligt Jonas Trolle. Lagstiftningen släpar inte heller efter som den gjorde tidigare.

– Frivilliga organisationer samt polisen har avhopparprogram som man kan vända sig till. Om man är närstående så finns det stöd att söka i ens kommun och det finns även en orostelefon som man kan ringa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Säpoinsats i Tyresö efter misstänkta terrorplaner

Mer i ämnet