Metadon och subutexprogrammen startade för att rädda heroinister, och läkemedlen fungerar så att de blockerar suget efter heroin. Och de senaste åren har man satsat stort på läkemedelsbehandling mot missbruket.
Sedan 2007 har antalet inskrivna i läkemedelsprogrammen med subutex (eller subuxone, som har börjat användas istället för subutex) och metadon nästan fördubblats enligt en enkät som SVT ABC skickat ut till landets berondemottagningar. Men vår granskning visar att många trots läkemedelsbehandlingen fortsätter missbruka andra droger.
Petri Lund ska nu göra sitt femte försök med metadonet efter flera återfall, berättar han.
Varför är det svårt att hålla dig kvar på bara metadon?
– Man tar ju inte bara en drog. Det hjälper bara mot heroin. Men man går ju på flera droger samtidigt.
Heroinister finns inte längre
Det finns idag ett nytt problem. Blandmissbruket har blivit mycket utbrett, missbrukare är inte bara beroende av en drog, utan går på många olika preparat. Och de rena heroinisterna är nästan borta.
Mikael Sandell är läkarchef på Capio Maria.
– Jag har ingen patient som bara är heroinberoende, bekräftar han, och tillägger att detta är en stor skillnad mot för 15 år sedan.
På Capio Maria i Stockholm uppskattar man att knappt hälften av de inskrivna i läkemedelsbehandlingen klarar sig utan återfall och sidomissbruk. Men de som fortsätter med andra droger finns ändå kvar i programmet.
Kan man ändå säga att det är framgångsrik behandling för dem?
– Vi har i alla fall minskat lidandet för dem.
Petri Lund räknar upp alla olika droger han brukar ta:
– Uppåt, centralstimulerande, bensodiazepiner, lugnande, hasch.
Men bensodiazepiner är ju jättefarligt blanda med metadon?
–Ja, de säger det.
Häller i sig ”hiskeliga cocktails”
Ann-Marie Strömberg är socialsekreterare och talesperson för ett nätverk av socialsekreterare i Stockholm.
– Om man går på substitutionsbehandling och ändå fortsätter att hälla i sig hiskeliga cocktails av andra preparat då förstår jag inte vad det fyller för funktion. Jag har varit allvarligt orolig för en del klienter för att de häller i sig sådana mängder av allt möjligt, säger hon.
Hon menar att de tunga missbrukarna ofta behöver mer vård än öppenvården kan erbjuda.
På Enheten för hemlösa, Stockholm stad, har man dragit ned på institutionsvården på HVB-hem, med över två tredjedelar på fem år. Det visar siffror över antalet vårddygn som SVT ABC har begärt ut. I hela landet har institutionsvården för alkohol – och narkotokamissbrukare minskat. Trenden går mot allt mer öppenvård.
Petri Lund ställer nu in sig på ännu ett försök med läkemedelsbehandling.
– Jag hade idag mitt sista läkarmöte inför metadoninställning. Jag satt då faktiskt och tänkte på det där då under mötet. Jag kommer ändå röka hasch på kvällarna som jag gjort i 20 år. Det är svårt att bara sluta med det.
– Man kanske kan sluta ett tag med drogerna, men sedan blir det en sådan tomhet. Man vet inte vad man ska göra istället, säger han.