Mohamed Haji Farah är från Rinkeby och är känd Järvaprofil. När vi träffar honom på Rinkeby torg är han frustrerad och besviken över att Rinkeby än en gång får dåligt rykte.

– Utanförskap och klyftor gör att man inte känner sig inkluderad, och när myndigheter går ut och kallar det för krigszon så känner man sig inte inkluderad som medborgare.

Inte enbart polisiära problem

Hur skulle du förklara Rinkebys lägesbild?

– Vi har våra problem, jag blundar inte. Arbetslöshet, låga skolresultat, skjutningar, ungdomar utanför systemet, vi vet. Men det är inte enbart polisiära problem, det är sociala problem, det vet alla.

Är det inte bra att man nu försöker hämta nya metoder i Colombia och El Salvador för att faktiskt minska skjutningar i Järva och öka tryggheten i Rinkeby?

– Det är Sverige som ska vara förebilder för de länderna inte tvärtom. Narkotikaförsäljning är ett problem även i rika områden i Stockholm. Det finns överallt i staden. Tidigare tog vi metoder från New York, Chicago och nu från Colombia, nästa gång Nigeria kanske?

Vad har du för lösningar själv som är bättre?

– Utbilda föräldrar. Vill du hjälpa barn så hjälp deras föräldrar, inkludera oss i politiken, stäng inte ut oss. Man pratar om oss utan att prata med oss, kom och träffa oss så kan vi visa att här är inget krig, säger Mohamed Haji Farah.

”Olyckligt ordval”

Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) vänder sig också mot chefsåklagarens beskrivning.

– Dels är det många människor som bor i Rinkeby som har kommit från rena krig och inte känner sig höra hemma i den beskrivningen. Vi har utmaningar i Rinkeby. Vi har utmaningar i hela Stockholm med segregationen, men en krigszon är ett olyckligt ordval.