Mitt i Stockholms city ligger Kungliga biblioteket vars uppdrag är att samla in alla skrifter, tv- och radioprogram som ges ut i Sverige. Bibliotekets äldsta skrift är från år 300 efter Kristus och totalt finns här 18 miljoner objekt.
Enligt lag är varje museum ansvarig för att skydda sina samlingar. På Kungliga biblioteket har det under många år pågått ett beredskapsarbete med fokus på bränder, klimatförändringar och översvämningar.
Men kriget i Ukraina blev ett uppvaknande för hela Europa, berättar Anders Bessier, säkerhetschef på Kungliga biblioteket.
– Under lång tid pratades det bara om kris. I en kris har man alltid kunnat hjälpa varandra. I ett krig då drabbas alla samtidigt, säger han.
Stora utmaningar – hör mer i videon nedan
Javascript är avstängt
Delar av kulturarvet försvann i stor slottsbrand
Kungliga biblioteket har erfarenhet av att stora delar av samlingen förstörs. År 1697 brann slottet Tre kronor och stora delar av bibliotekets skrifter från förr gick upp i rök.
– Det var en dramatisk förlust av svenskt kulturarv. Det betyder att vi inte kan skildra historien fullt ut, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie på Kungliga biblioteket.
Inrättat av regeringen
Rådet för skydd av kulturarv är inrättat av regeringen för att få kulturarvsinstitutioner, MSB och länsstyrelserna att samordna sig. Rådet består av Svenska kyrkan, länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och företrädare för museer.
– Kulturarvet är en del av vår historia och vår gemensamma identitet som vi bygger vidare på. Det är otroligt viktigt för ett demokratiskt samhälle, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie på Kungliga biblioteket.