Tvådelad bild. Vänster: en rostig granat som hittades i Vaxholm. Höger: man pekar på kanon framför byggnad.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Granaten som hittades vid kajen i Vaxholm skulle kunna vara av en typ som sköts med kanonen m/1885. Men hur hamnade granaten i vattnet? Hör om en teori i klippet. Foto: True North, Tommy Bergman/SVT

Expertens teori om antika Vaxholmsgranaten: ”Den här typen av kanon”

Uppdaterad
Publicerad

Den spränggranat som nyligen hittades i Vaxholm kan ha varit från slutet av 1800-talet och varit en typ av ammunition som i slutändan kom att besegla Vaxholms fästnings öde som försvarsfäste.

– Det man upptäckte mycket drastiskt, till exempel här i Vaxholm, var när man år 1872 provsköt mot kastellets raka granitmurar – då sköt man rakt igenom fästningsmurarna, säger Erik Himmelstrand, museichef vid Vaxholms fästningsmuseum.

Det är ännu inte fastslaget exakt vad det är för artillerigranat som i fredags hittades i samband med renoveringen av kajen i centrala Vaxholm. Men under onsdagen framkom nya uppgifter – att projektilen var 16 centimeter i diameter.

– Jag skulle nog tro att det är en typ av spränggranat som är från 1880-talet, säger Erik Himmelstrand.

Byggdes för att skydda inloppet till Stockholm

Grunden till Vaxholms fästning i sundet mellan Vaxholm och Rindö anlades på 1500-talet. Redan tidigt insåg man platsens strategiska betydelse och behovet att skydda inloppet till Stockholm.

Kastellet som det ser ut i dag stod färdigt 1863. Men den tekniska utvecklingen gjorde att fästningen av sten snart var föråldrad.

– Man hade gått över från runda kulor till räfflade kanonrör och spetsiga projektiler som kunde skjutas längre och hade en högre penetrerande förmåga, säger Erik Himmelstrand.

Sköt sönder fästningens stenmurar – försvaret flyttades

Den nya typen av ammunition, som testsköts 1872, fick stora följder.

– När man skjutit rakt igenom fästningsmuren tvingades man upphöra med att tänka att kastellet kunde vara en krigsfästning längre. Istället byggde man ett nytt kraftigt fäste, Oscar-Fredriksborgs fort, vid Oxdjupet där huvudfarleden till Stockholm går idag, säger Erik Himmelstrand.

Fotnot: Under tisdagen, när artikeln och videon publicerades var det oklart vilken diameter granaten hade. Under onsdagen framkom att diametern var 16 centimeter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.