Det var under en dykning 2017 som det spektakulära fyndet upptäcktes – ett skeppsvrak från 1500-talet fyllt med så kallat osmundjärn.
Osmundjärnet var format som klumpar, ungefär i en knytnäves storlek, som vägde runt tre hekto och var en viktig svensk exportprodukt under flera sekel.
På fredagen bärgades den första tunnan med osmundar från vraket utanför Dalarö..
– Det här fyndet är det första av sitt slag i Sverige. Det är ett helt komplett skepp med kanske fler än 100 tunnor. De fynd som gjorts tidigare har varit fragmenterade med några få tunnor, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks.
Koppargryta står kvar på spisen
Skeppet ligger nedsänkt i dyn på 30 meters djup och förutom att ta upp osmundjärnet jobbar arkeologerna med att frilägga vraket för att få reda på mer om skeppskonstruktionen. En teori är att det är en skeppsmodell som kallas holk.
– Skrovet är som ett stort valskelett. Stormasten står och pekar uppåt i sin fulla höjd, 18 meter. En koppargryta där man lagade mat till besättningen står fortfarande kvar på den murade spisen, berättar Jim Hansson.
Fakta: Forskning om Osmundvraket
Osmundvraket upptäcktes år 2017 och ett större internationellt forskningsprojekt med Vrak – Museum of Wrecks och Jernkontoret som initiativtagare påbörjades. Genom sin last av tunnor med osmundjärn har skeppet väckt stor uppmärksamhet.
Skriftliga källor berättar att osmundjärn var en viktig exportprodukt från Sverige under perioden från medeltid till 1600-tal. Trots det har forskare hittills vetat ganska lite om vad en osmund var, hur den framställdes och hur den skiljde sig från annat järn.
Syftet med det nya projektet är bland annat att ta reda på mer om lastens historia: Kommer alla osmundar från samma plats? Stämmer det att alla osmundar ska ha samma storlek, så som historiska källor anger? Genom bärgningen hoppas forskarna få många fler ledtrådar till den tidiga svenska järnhanteringen och hur den fungerat.
Källa: Vrak och SMTM