Till den sexualmedicinska mottagningen Anova i Stockholm söker sig personer som upplever könsinkongruens, alltså att kroppen eller det kön som tilldelats vid födseln, inte stämmer överens med könsidentiteten. Och hit vänder sig allt fler.

– Antalet patienter har ökat hela tiden sedan 2003, säger Cecilia Dhejne, psykiater och sexualmedicinare vid Anova Karolinska.

Det ökade trycket resulterar i att väntiden för att få ett första besök idag är omkring tio månader.  I övriga landet kan väntetiden vara ännu längre.

– Många är oerhört frustrerande och ledsna. Oftast har de själv väntat länge med att ta steget att söka vård, och att då mötas av att man måste vänta blir ett extra stort lidande, berättar hon.

Tidigare har man vetat hur många personer som söker könskorrigerande vård. Men aldrig tidigare har man undersökt hur stor andel av befolkningen som går i dessa tankar. År 2014 ställdes frågan för första gången i Stockholms Folkhälosenkät och resultatet visade att 1 procent av unga vuxna mellan 22 och 29 år, haft tankar om könskorrigerande vård.

– Jag var inte medveten om att det skulle var en så hög procent, säger Kyriaki Kosidou, forskare i psykiatri vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), SLL och KI.

Hon fortsätter:

– 2,3 procent av personer från 22 år och uppåt i Stockholms län säger att de känner sig som en person av ett annat kön.

”Uppenbart att det har hänt något i samhället”

Varför tror du att är siffran är så hög?

– Upplevelserna har nog alltid funnits, men det finns forfarande mycket stigma relaterade till könsidentitetsfrågor. Samhällsutvecklingen går kanske mot en större acceptans, då vågar man uttrycka sina uppplevelser. Det är uppenbart att det har hänt något i samhället.

Vad ska vården göra med den här informationen?

– Man kan förvänta sig att antalet som söker vård kommer öka även i framtiden, vården måste vara förberedd på det.