Högdalstoppen var på 1970- och 80-talen ett stort utflyktsmål för de som vill åka slalom och rodel. Toppen byggdes av rivningsmassor från bland annat Klarakvarteren när de revs vid Sergels torg. Numera är skidanläggningen stängd och området upplevs som slitet och övergivet.
– Högdalstopparna är en av få platser i kommunen som saknar en detaljplan, vilket har medfört att varken stadsdelarna eller Stockholms stad skött om området, säger miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).
Stockholms stads mål är nu är att göra Högdalstopparna till en attraktiv plats för rekreation och motion. Men någon ny skidanläggning är inte att vänta.
Kolonilotter– första på flera decennier
Konkret handlar det om att det ska tillkomma tydliga entréer in i området, grill- och utsiktsplatser med bänkar – men också skapa ett nytt koloniområde.
– Det är första gången på decennier som det ska bli nya kolonilotter i Stockholms stad, säger hon.
Gifter i marken utreds – kan behöva saneras
Nu börjar arbetet med att analysera och kartlägga det tre topparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängstoppen. Sedan ska en detaljplan göras med fokus på ett nytt friluftsområde.
– Med en detaljplan blir det tydligt vem som har ansvar för vad. Det skapas också förutsättningar för långsiktiga investeringar för driften och underhållet, säger Lindhagen.
Arbetet med detaljplanen kostar cirka 15 miljoner fördelat på två år. Området ska också utredas för marksanering av miljögifter.
Högdalstopparna
Högdalstoppen
- Den blev klar 1964 och byggdes av rivningsmassor och grovsopor.
- Toppen är 72 meter över havsnivån. Östra sidan av toppen har använts som skidbacke med skidlift.
- Skidanläggningen stängdes efter cirka 30 år.
Hökarängstoppen
- Den blev klar 1997 och byggdes av rivningsmassor och grovsopor.
- Byggd på avfall från Högdalens Kraftvärmeverk.
- Toppen är 102 meter hög och är den högsta punkten i Stockholms stad.
Fagersjötoppen
- Den blev klar 2001,
- Byggd av tippmassor från väg- och anläggningsarbeten.
- Toppen har en höjd på 95 meter över havet.
Källa: Stockholms stad