Foto: SVT/TT

Allt fler ensamkommande vid Sergels torg lockas in i kriminella gäng

Uppdaterad
Publicerad

Omkring 300 ensamkommande, och de som polisen kallar hangarounds, verkar i kriminella miljöer runt Sergels torg eller med risk att dras in i gängkriminalitet.

– Bara runt plattan är det ungefär 300 individer som har sin hemmabas, säger gränspolis Christian Frödén.

Uppemot 120 ensammande ungdomar från Afghanistan är involverade i drogförsäljning runt Sergels torg, det rapporterar SR Ekot.

Citypolis Lennart Karlsson berättar att problemen med narkotikahandeln på plattan ökat efter sommaren och att allt fler hänger där. Många av de ensamkommande berättar själva att de hänger där för att de saknar boende.

– Problemet är att de är desperata och utsatta. Och gängen kan erbjuda en säng för natten, säger Lennart Karlsson.

”300 individer som har sin hemmabas”

Christian Frödén på gränspolisen arbetar uppsökande mot ensamkommande och han tror att siffran är lågt räknad eftersom det inte finns någon exakt statistik på hur många ensamkommande som hamnat i utanförskap och gängmiljöer finns inte i dagsläget. Men en forskningsrapport håller just nu på att sammanställas av kriminologer från polismyndigheten i samarbete med Malmö universitet.

– Bara runt plattan vid Klara-kvarteret har ungefär 300 individer sin hemmabas. Alla är inte afghanska ungdomar och alla är inte fast i gängmiljöer. Men det är unga som saknar tilltro till myndigheter och som förr eller senare hamnar där om läget inte ändras, säger han.

Sex blir valuta

Förutom drogförsäljningen vittnar Christian Frödén även om sexhandel bland de ensamkommande.

– Det är inte den sorts sexhandel man normalt tänker sig. De byter sex mot sängplatser och narkotika eller mat och pengar, säger Christian Frödén.

– Man ser en hel del av de här killarna som vandrar runt som levande skelett.

Unga tjejer lockas in

En stor del av Christian Frödéns arbete med ensamkommande är centrerat runt drogförsäljningen vid Sergels torg. Men runt de ensamkommande pojkarna och männen finns även ett stort antal tjejer som hamnat in i kriminlaliteten.

– Det är svenska tjejer med trasslig bakgrund från 13 år och uppåt, de används som drogkurirer, säger Christian Frödén.

Socialens insatser är begränsade

I nuläget arbetar polisen i nära samarbete med socialarbetare som ofta åker med i polisbilen och pratar med ungdomarna.

Vad kan de göra konkret, mer än att prata?

– Det är ju det som är problemet. Vi har ingen plats att erbjuda de här unga människorna utan man får försöka prata sig fram och öka tilliten till myndigheterna.

Inget att förlora

Fredrik Gårdare som leder insatser mot kriminella gäng, ser stora faror med rekryteringen av unga ensamkommande som lockas in i kriminella miljöer.

– Utan socialt skyddsnät är det svårt att komma ut igen. Och eftersom de inte har något att förlora är de inte rädda att använda grovt våld, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.