Det handlar om en mammas kamp för sin vuxna dotters rätt till ett liv. Sedan 2016 har SVT Nyheter Stockholm följt Eva och hennes dotter Sanne som lider av svår anorexi och ångest. Granskningen av hur vården hanterat Evas dotter ger en bild av en psykvård som inte finns där för de mest utsatta.
En scen filmad i en lägenhet i januari 2016 visar när den då 26-åriga Sanne tas om hand av ambulanspersonal. Hon har hittats ute på stan, mycket svårt medtagen, efter att ha varit försvunnen i en vecka. Hon är drogad, traumatiserad och sjuk.
Släpptes ut på gatan och drev runt bland missbrukande män
På nyårsafton skrevs Sanne ut från en psykiatrisk avdelning i södra Stockholm där hon var intagen för vård av sin anorexi. Hon fick lämna efter att personal kommit på henne med att överdosera narkotikaklassade tabletter. Läkare skrev ut Sanne utan att kontakta anhöriga eller någon annan vårdenhet.
I sitt sjuka tillstånd drev hon runt på stan med missbrukande män. Sanne har, förutom anorexi, också posttraumatiskt stressyndrom på grund av tidigare sexuella övergrepp.
– Hon har varit utsatt för de hemskaste saker, sådant vi inte ens kan föreställa oss. Och hon har ju inte fått någon vård för det. Det är bara en massa piller och så ska hon fortsätta att leva i sin mardröm, säger hennes mamma Eva förtvivlat.
Skickas runt i vårdkarusell
När SVT mötte den sjuka Sanne i januari 2016 trodde vi att hon skulle tas om hand för vård och behandling. Men istället hamnar Sanne i en vårdkarusell och körs runt till olika ställen, ibland flera varje dag. Vi bestämmer oss för att följa hennes historia och förstå.
Journalerna visar att Sanne förflyttas med polis 14 gånger till olika vårdinstanser på 12 dagar.
– Det som händer, att hon flyttas hit och dit och ingen är ansvarig. Det känns så jävligt så jag har inte ord för det, säger Sannes mamma Eva till SVT när vi intervjuar henne i januari 2016, kort efter att Sanne tagits om hand akut.
“Alternativet hade kunnat att man inte fått vård alls”
Johan Franck är chef för beroendeakuten på Sankt Görans sjukhusområde. Han är en av de ansvariga för hur de med akuta psykiska tillstånd vårdas i Stockholm.
– Man kan tycka att det låter mycket att vara på så många ställen, men alternativet hade kunnat vara att man inte fått vård alls. Och då hade utfallet kunna vara mycket sämre, säger han.
Men är det ett bra sätt att vårda, att ta hand om en svårt traumatiserad människa, genom att skicka ut henne på en sådan resa?
– Nej, som du ställer frågan så vore det väl bäst att vara på ett ställe hela tiden.
Professor i psykiatri är kritisk
Markus Heilig är professor i psykiatri och expert på beroendesjukdomar. Han är mycket kritisk till vad Evas dotter Sanne genomlevt.
– Har någon tänkt på vad kontinuitet och trygghet betyder? Du kan inte börja använda något av de andra redskapen: läkemedel, specifika psykologiska behandlingar, förrän du har byggt upp en trygghet, en relation. Och det säkraste sättet att misslyckas med det, är ju att skicka runt folk, säger han.
Tre år senare kämpar Eva fortfarande för Sannes liv
Idag, nästan tre år senare, har Evas dotter Sanne fortfarande i en vårdkarusell men utan psykiatrisk behandling och anorexivård. Det beror på att den psykiatriska vården och missbruksvården är uppdelad och utförs på olika ställen. Psykiatrin anser att Sanne först måste bli av med sitt missbruk av tabletter och amfetamin – och bollar över till socialtjänsten. Men socialtjänsten saknar den form av missbruksvård som kan hantera någon med så svår anorexi och ångest.
Enhetschef Karin Borg på Skarpnäcks socialtjänst, som Sanne tillhör, menar att socialtjänsten inte gjort något fel.
– Så här ser det ut för många. Vi kallar dem mångbesökare. De söker mycket vård.
Markus Heilig pekar på att vårdkarusellen som Sanne fått uppleva är en naturlig följd av hur vårdsystemet är uppbyggt.
– Socialtjänsten har inget uppdrag att erbjuda hjälp mot anorexi. Den är ju sjukvården ansvarig för, konstaterar han.
Men där har man sagt att de inte kan vårda missbruk?
– Ja, för där är ju socialtjänsten ansvarig. Så om alla följer reglerna, då blir ju Svarte Petter-spelet alldeles perfekt. För då behöver ingen ta sig an henne, säger professor Markus Heilig.
SVT Nyheter Stockholm och Uppdrag gransknings team, med reporter Anna-Klara Bankel och fotograf Emil Larsson, har granskat hur vårdsystemet fungerar för utsatta personer med psykisk ohälsa och missbruk. I en rad publiceringar visar SVT varför utsatta personer med dubbel problematik kan hamna på gatan utan vård.