Både polisen och Brottsofferjouren pekar på att alla vittnen skall informeras om den hjälp som erbjuds dem i samband med rättegångar.
Ingen kan i nuläget säga mer om hotbilden kopplad till händelsen under förra veckan, då två pojkar greps med ett skjutvapen utanför entrén till tingsrätten i Sollentuna. Men när pojkarna grep pågick bland annat rättegången om de gängrelaterade morden i Farsta.
– Jag har jobbat länge med detta och har märkt en ökad rädsla generellt. Förut var det mera ”vad läskigt att prata inför folk”. Nu handlar det mycket om repressalier – att man är rädd för gängkriminella personer, säger Natalie Hansdotter, verksamhetsledare på Brottsofferjouren i norra Stockholm.
– Den faktiska hotbilden mot en individ är sällan så pass stor. Men det har ju att göra med om man inte är inblandad i själva den kriminella kretsen.
Riskbedömningar avgör skydd eller stöd
I kallelsen till rättegång finns information om hur man kan söka stöd – men enligt Brottsofferjouren missar en del den skriftliga informationen.
Polisen ska vid varje brottsanmälan göra evidensbaserade riskbedömningar för de inblandade.
Susanne Gosenius är Brottsoffer och personsäkerhetssamordnare på polisen och hon berättar att polis alltid också ska informera vittnen om hur de kan söka stöd för att våga vittna.
– Vi får ju in en annan typ av ärenden, som vi inte hanterat tidigare, så jag förstår folks oro. Men att vittna är bästa sättet att krossa gängen.