Sven Granath har forskat om grövre ungdomsvåld och hur våldet har förändrats över tid.
– Det är ungefär lika stor andel av befolkningen som utför grova kriminella handlingar som det var för trettio år sedan, säger Sven Granath kriminolog och analytiker på Polismyndigheten i Stockholm till SVT.
Men på åttiotalet var det vanligare med karatesparkar och knivar. De som utförde handlingarna bodde och rekryterades inte sällan i innerstan, menar Sven Granath.
– Det grova våldet kunde utföras av unga män som vuxit upp i innerstan eller i förorten. Det var en annan typ av våld, det handlade om våld som var väldigt grovt, ofta i kombination med alkohol. Men det skedde mer på helger inne i stan, säger Granath.
Dödligare våld idag
Att våldet har förändrats under åren är en fara, menar han.
– Man kan misstänka att det blir större dödlighet eftersom det nu har tillkommit skjutvapen även om det inte är fler personer som utför handlingarna.
Det är ytterst sällan som kvinnor utför grova kriminella handlingar och det är vissa riskfaktorer som gör att unga män hamnar i grov kriminalitet.
– En riskfaktor är att det inte går bra i skolan och som förälder ska man vara observant på i vilket umgänge ungdomarna rör sig. Ser man att något håller på att gå snett kan man som förälder stötta, men också ta hjälp av socialtjänst, psykiatrin och av släktingar.
Sven Granath säger att många kan vara kriminella i tidiga tonåren, men att de lämnar det bakom sig.
Flera faktorer spelar in
Men det finns ytterligare riskfaktorer som gör att några fastnar.
– De som gått ut gymnasiet och inte har ett arbete och på det en personlighetsstörning och ett drogmissbruk. Det är några faktorer som gör att de riskerar bli kvar i grov kriminalitet.
Enligt Sven Granath så är det typiskt att de som begår grova våldsbrott inte har något arbete eller någon organiserad fritidsaktivitet.
– Om det handlar om grovt våld i nära relationer eller grova brott på offentliga platser i kriminella kretsar, så är det genomgående att man inte har ett arbete att gå till dagen efter.