I undersökningen såg man att att städerna – Toronto, London, Auckland, Singapore, San Francisco, Dubai och Stockholm – reagerat med antingen förbud eller låtit det vara fritt fram. Och att städerna varit ”proaktiva” eller mest reagerat i efterhand på förändringen.

Stockholm hörde till städerna med få regleringar där man först i efterhand börjat reagera på fenomenet.

– Jämfört med de andra har Stockholm inte ett tydligt regelverk när det gäller elskotrarna, säger Hamza Harrami, som arbetat med rapporten.

”Inför bötessystem”

Konsekvensen av det blir bland annat en negativ opinion mot elsparkcyklar. WSP har förslag på hur man ska komma tillrätta med den och kunna behålla det nya trafikslaget.

– Man bör föra en dialog som mynnar ut i ett tydligare regelverk, som till exempel säger var de får parkeras. Och att man inför ett bötessystem om reglerna inte följs, säger Hamza Harrami.

De städerna i undersökningen som haft minst problem med elsparkcyklarna planerade i förväg för införandet, och satte även ett tak för hur många elsparkcyklar operatörerna fick släppa ut i stadsmiljön.

Använda kunskap viktigt

När Stockholms politiker nu debatterar om och i så fall vad som ska göras med elsparkcyklarna, blir uppmaningen att göra det med kunskap om hur de används i trafiken.

Kunskapen om var resor med elsparkcyklar oftast sker, och hur långa resorna är, finns hos operatörerna. Andra städer än Stockholm har krävt att få tillgång till den datan och till exempel kunnat använda den för att peka ut parkeringsplatser.

– Det är det viktigaste vi försöker få fram, att man utgår från den data som finns, säger Hamza Harrami.