Naturliga ängsmarker har vuxit bort på många ställen i Sverige och öppna landskap är viktiga för att bibehålla vissa arter. Kraftledningsgatorna har nu visat sig vara ett fungerande alternativ.

– Sverige håller på att växa igen, vi håller på att ändra hela naturen. Det som tidigare var blommande ängar och hagar är nu slyhav. Massa arter hotas och rentav försvinner, så det är jätteviktigt att man tar tag i det, säger Henrik Pontén.

”Biologisk superröjsågare”

Henrik Pontén jobbar med den ideella föreningen Get2gether. De arbetar för att bevara och förbättra närmiljön, bland annat genom slyröjning med getter.

– Ett av momenten är att röja kraftledningsgator så biologiskt riktigt som möjligt och då är getterna optimala. De är som någon sorts biologisk superröjsågare som bara käkar sig fram genom slyet, säger Henrik Pontén.

Tar längre tid för träden att komma tillbaka

Fördelarna med getter är att röjningen blir mer kostnadseffektiv samtidigt som man undviker fossila utsläpp.

När man använder maskiner kapar man bara träden och buskarna, vilket innebär att nya skott kommer och träden har vuxit upp igen efter ungefär fem år. Det getterna gör är att äta barken på träden som till slut dör och det kan ta upp till 25 år innan nya träd kommer.

– Vi får en ängsmark som håller. Getterna är jätteduktiga på att ringbarka slyet vilket gör att slyet kommer att dö, säger Pontus Karlsson som är projektledare vid Vattenfall.

”De gör alltid knasiga grejer”

Projektet på Lidingö är ett test under 2018 och för tillfället är det elva getter som betar på platsen.

– Det är så uppenbart att det fungerar. Dessutom blir man glad av getter, man har alltid kul med getter, säger Henrik Pontén.

Varför blir man glad?

– De gör alltid knasiga grejer, de är positiva och hoppar omkring, de gillar människor. Det är jätteroliga djur verkligen.