Stockholms första trafiksignal, i korsningen Vasagatan/Kungsgatan. Foto: Stockholms stad

Stockholms första trafikljus fyller 100 år: ”Lyssna noga”

Publicerad

I korsningen mellan Vasagatan och Kungsgatan kan du som lyssnar noga höra en liten melodi. Varför då? Jo, det beror på ett sekel med trafiksignal i huvudstaden.

Vecka 8

I videosnurran ovan är kan du se City på 90 – veckans snackisar på stan. Bland annat om att det är hundra år sedan Stockholm fick sin första trafiksignal.

FAKTA: TRAFIKSIGNALER

Hur många trafikljus finns i Stockholms stad?

575 signalreglerade anläggningar. 5 976 signalstolpar, 12 171 signallyktor, 30 366 signallampor, 4 548 tryckknappar, 5 484 detektorer.

Hur lång livstid har en trafiksignal?

Cirka 20 år för styrutrustning, 80 år för stolpar.

Vad krävs för att en korsning ska få en trafiksignal?

Först och främst handlar det om när trafikmängderna når en viss nivå, men även platser där sikten är dålig eller om många barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning korsar gatan. Dessutom används regelmässigt signaler om en spårvagn trafikerar korsningen.

Hur kan det i vissa fall bli ”grön våg”?

Genom att låta trafiksignalerna växla till grönt vid förutbestämda tidpunkter och anpassa växlingen efter en viss hastighet åstadkoms en ”grön våg” längs en väg, där flera trafiklysen efter varandra är gröna och du kan köra på.

Hur lång tid är det rött ljus/grönt ljus? Röd/gult – Grön/gult eller är det reglerat eftersom vid olika tider på dygnet?

Det är mängden trafik i korsningen som dimensionerar. I en hårt trafikerad korsning blir gröntiderna långa och tiden då det är rött blir längre för de som väntar. Eftersom trafiken varierar över dygnet skiljer sig tiderna åt.

Hur styrs trafiksignalerna?

En trafiksignalanläggning styrs och övervakas av en styrapparat, som oftast är placerad i anslutning till korsningen. Styrapparaten programmeras för att möta de specifika behov som finns i varje enskild korsning vid olika tider på dygnet. Den gröna tiden anpassas efter trafikflödet genom detektorer i körbanan.

Hur har ljudet till trafiksignalerna tagits fram och varför låter det som det gör?

När det infördes akustiska signaler 1958 var det ett störande ljud som inte kunde vara igång nattetid. Tester gjordes i slutet av 1960-talet där man kom fram till att ett elektriskt relä som knackade mot stolpen hördes bäst i trafikmiljö samtidigt som det inte var lika störande som andra ljud. Det har gjorts senare studier som visar att det fortfarande är så. Därför har vi fortfarande samma ljud, men idag är ljudet inspelat/samplat och kommer från en högtalare i tryckknappslådan.

Källa: Stockholms stad

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

City på 90

Mer i ämnet