Han har varit aktiv medlem i gäng i både norr och väst om Stockholm. Gängen han tillhörde hade och har flera konflikter med andra gäng. Han är dömd för en rad brott. Bland annat både narkotika- och vapenbrott.
Efter domen om vapenbrott så lämnade han landet. Polisen hittade nämligen ett vapen som kunde spåras till honom – ett vapen som har använts i ett brott.
Själv säger han att han har blivit paranoid och befinner sig utanför EU i rädsla för att bli gripen och utlämnad till Sverige.
– Jag saknar Sverige och det är inte roligt att vara efterlyst, säger han.
Om gänglivet: Gränsen passerad
Enligt honom så har den kriminella miljön förändrats. Fler unga försöker att klättra i positioner i de kriminella nätverken. De har ingen lojalitet eller moral och det enda de söker är makt igenom alla möjliga metoder. Nuförtiden har fler barn blivit lockade till den kriminella livsstilen.
Han säger att barn kommer till de kriminella för att vara en del av organisationen. De är ibland även redo att utföra mord gratis för att bli godkända in i nätverken.
– Gränser har passerats. Man går inte efter familj och bekanta. Men nu de gör det, säger han.
Internationella efterlysta
För att kunna efterlysa internationellt måste personen vara häktad i sin utevaro i Sverige.
Inom EU-Schengenområdet
Om en person som är efterlyst av Sverige grips i utlandet, inom Schengenområdet, är det en europeisk arresteringsorder (European Arrest Warrant) som ligger till grund för gripandet och därmed EAW-lagstiftningen.
Gripandet och överlämningen prövas i det aktuella landets domstol och om beslut på överlämning tas meddelas Sverige att vår arresteringsorder har bifallits och personen kan överlämnas till Sverige.
Personen hämtas i aktuellt land och transporteras till Sverige. Ansvarig åklagare arbetar därefter vidare med sitt åtal av den eftersökte enligt sin stämning, alternativt förs personen till anstalt för verkställighet av redan utdömt straff.
Utanför EU-Schengenområdet
Om en person grips i så kallat tredje land, är det utlämningslagen som gäller. Det är en mer komplicerad process som ofta tar längre tid.
När beslut på utlämning tas i aktuellt land informeras Sverige och hämtning och transport till Sverige sker. För svenskar som sitter frihetsberövade i annat land är det svenska UD i det aktuella landet som står för det konsulära stödet, om den frihetsberövade själv vill.
Antal efterlysta svenskar i utlandet
Polisen har ingen statistik på antalet efterlysta svenskar totalt sett, utan den statistik vi har är antalet träffar på svenska efterlysningar i utlandet, där den efterlystes nationalitet inte statistikförs. Nedan är statistik för 2015-2021 och för antal träffar i utlandet på svenska internationella efterlysningar. Statistiken för 2022 är inte sammanställd.
2015: 127
2016: 155
2017: 124
2018: 146
2019: 149
2020: 104
2021: 78
Källa: Polisen