Antalet personer som legat döda i sina bostäder och hittats efter minst 30 dagar har ökat över tid. Under 2022 var det totalt 282 personer, visar SVT:s kartläggning med statistik från Rättsmedicinalverket. Det är den högsta siffran sen myndigheten började föra statistik år 2018.

– Generellt kan man säga att de som har störst risk att gå ett sånt här öde till mötes är barnlösa ensamhushåll som är tillräckligt friska för att inte ha hemtjänst, säger Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet och som har forskat på ensamhet.

Inte vanligt i förorten

Av de 282 som låg döda i minst 30 dagar hittades sex personer efter över ett år. SVT har varit i kontakt med flera som beskriver att det här inte sker lika ofta i socioekonomiskt utsatta områden.

– Min starka gissning är att detta är absolut vanligast i storstadskommunerna eftersom den sociala kontrollen är mindre där. Sannolikheten att ett dödsfall undgår upptäckt är större än i glesbygdsområden, säger Glenn Sandström.

Även dödsbosektionen i Stockholms stad, som tar hand om dödsboet när någon har avlidit i hemmet, delar den bilden.

– Min känsla är att man lättare blir bortglömd i innerstan. Men i till exempel Järvaområdet tar man mer hand om varandra. Man försöker ringa myndigheter, ordna med begravning och ringa hemlandet, säger enhetschef Ulrika Jernberg.

”Tragiskt”

I Märsta upptäcktes en boende död i sitt hem. Personen hade då legat där i cirka tre månader.

– Förr pratade man med varandra men nu kan man gå förbi varandra i trappuppgångar utan att säga nåt. Det känns väldigt tragiskt att samhället har gått åt det hållet, säger Bengt Andersson, ordförande i bostadsrättsföreningen.

I klippet berättar bostadsrättsföreningen hur de upptäckte dödsfallet och hur de ska förhindra att det händer igen.