Hur fort får personbilar som bogserar en annan bil köra? Vad innebär defensiv körning? Rätt svar på liknande frågor går nu allt fler förbi i samband med att man ska ta körkort.

Till och med september i år har bara 43,8 procent av alla genomförda kunskapsprov för B-körkort godkänts. Siffran är inte bara klart sämre än föregående år (45,2 procent) utan också den sämsta sedan Trafikverket började föra statistik 2004.

– Det finns inte ett utan flera skäl men ett övergripande är att man har en övertro till sin egen förmåga och underskattar provet, säger Berit Johansson, ordförande för Sveriges Trafikutbildares riksförbund.

– Backar du bandet så tog man större ansvar förr. Det ansågs vara en dålig prestation om man blev underkänd men nu har det tankesättet mildrats. ”Missar jag så är det inte så noga, det går att göra flera gånger”.

Vid Slussens trafikskola i Stockholm har precis Sigge Björs avslutat en körlektion. Han är bokad för uppkörning om ett par veckor och planerar att göra teoriprovet ett par dagar innan.

– Jag tror att jag kommer att klara det men det är nog en större utmaning än många tror. De grundläggande kunskaperna som skyltar är inga större problem utan i så fall mer siffror och till exempel vad som gäller för släp och last. Det gäller att kunna ”boken”, säger han.

Försvunnen prestige

Med sig på kontoret har han Marita Lundin Rosengren, trafikskolechef. Hon har under sina år i branschen också sett hur prestigen att lyckas på proven har försvunnit.

– Numera är det inget pinsamt om man kuggar. Den största förändringen för oss är dock att vi har sämre koll på eleverna på grund av att studierna numera sker helt digitalt. Man går inte längre på teorikurser utan sitter med appar på telefonen. Lättillgängligheten i sig är bra, men man tappar också mycket och det märks när vi sitter med eleverna i bilen, säger hon.

Den negativa utvecklingen är så påtaglig att Trafikverket och Transportstyrelsen har tvingats se över hela förarutbildningssystemet för personbilskörkort. I mitten av december ska rönen presenteras.

Kristina Hagberg, chef för Trafikverkets förarprov, lyfter behovet av utbildningsmaterial på andra språk men också andra tidsramar när det gäller teori- och förarprov. Nu behöver den som ska ta körkort klara av båda proverna inom en tvåmånadersperiod.

– Där ser vi behov av förändringar då det skapar en stress i dag men det är viktigt att teori och praktik ska följas åt under utbildningen. Sedan behövs också digitala verktyg, ett slags hjälp under hela processen. Det handlar om att inte chansa utan förstå kravspecifikationen, säger hon

Trend ska brytas

Såväl Berit Johansson och Marita Lundin Rosengren ser dock en förändring som skulle få stora betydelser: den som misslyckas ska inte kunna genomgå provet kort därefter utan i stället behöva få vänta under en period.

– Att göra kunskapsprovet kostar 325 kronor och vi ser en trend att då går man och chansar för att det är bara att prova igen. Vi måste bryta den trenden och understryka att det här är en utbildning som precis som alla andra utbildningar är viktig i ett långt perspektiv, inte bara för att få en rosa lapp i handen, säger Marita Lundin Rosengren.