För en del människor är till och med de slitna hyreshusen i Bukarests arbetarkvarter en ouppnåelig dröm.
– Jag vill jobba! Folk här vill arbeta, säger Florin Cosa till SVT.
Flera av de rumänska romerna har gästarbetat i Spanien. Men nu är jobben borta på grund av den ekonomiska krisen.
Varför är det svårt att få jobb i Rumänien?
– Vi får bara tillfälliga jobb. Och skälet till det är att vi är romer. Zigenare.
Lönen räcker inte till hyra
Cola Florin säger att han behöver en bostad där han kan duscha, och inte ständigt fryser.
Så varför kan du inte jobba för att få ett hus?
– Var då? Det är väldigt dyrt.
Lönen för de jobb han har chans på räcker inte till en hyra, menar han.
Enligt den stora organisation som driver romers rättigheter i Rumänien, har diskrimineringen av romer inte minskat efter landets EU-inträde 2007. Snarare tvärtom.
– Efter EU-inträdet är det ingen som bryr sig. Varken regering eller lokala myndigheter, säger Marian Mandache, ordförande för organisationen Romani Criss.
Vräks från sina bosättningar
Bland romer är arbetslösheten mellan 50 och 90 procent. Misären är utbredd. Före medlemskapet fanns ett tryck på landet att ta itu med romernas situation. Men i dag vräks romer från sina bosättningar utan att någon ingriper.
– Romer segregeras, vräks och placeras intill förorenade områden, säger Marian Mandache på Romani Criss.
Nyligen dömdes Rumäniens president Traian Basescu till böter för att ha uttalat sig kränkande och diskriminerande om romer. Han sa att ”väldigt få vill arbeta” och de ”lever av att stjäla”.
”De utmålar sig som offer”
I huvudstaden Bukarest träffade SVT Damian Draghici. Han är rådgivare till premiärministern, senator i parlamentet och ansvarig för integrationen av romer. Diskriminering? Nej, det är inte det som är problemet, säger han.
– De utmålar sig gärna som offer och motsätter sig saker och ting. De tycker om att skuldbelägga, säger han om romer.
– Men när man är så, då har man en negativ livssyn.
Damian Draghici är själv rom och hans egen karriär duger gott som bevis, menar han.
– Det går att hitta jobb. Men vissa tycker att det är enklare att försörja sig genom att tigga, menar han.
Men det verkar inte vara ett lätt sätt att leva, att åka till Stockholm och tigga på gatan, mitt i vintern, och sova i snön?
– För vissa kan det vara ett val.
Får gå i egna klasser
Men ska man tala om val vill romerna i stället tala om politikernas val. I dag finns det till exempel skolor där romska barn går i egna klasser.
– Många föräldrar säger till barnen att de inte ska leka med romer för att de kan bli bortrövade, berättar Marian Mandache från Romani Criss.
Om Sverige vill påverka Rumänien måste man vara konkret med vad man vill uppnå, anser organisationen.
– Skolsegregation kan man få bort på bara fyra år. Om man vill.
Men om inte vräkningarna av romska bosättningar stoppas finns det ingenting att ens börja bygga några integrationsprogram på, menar man från romskt håll i Rumänien. Troligen har tusentals människor drabbats, och vräkningarna har fått stor uppmärksamhet. Men Damian Draghici vill inte kännas vid problemet.
– Nej, jag vet ingenting om detta, säger han.
Rumänien blir syndabock
Men en annan sak vill Damian Draghici gärna prata om.
– Ni som nu kritiserar Rumänien, hur agerar ni själva mot romerna? Från Sverige, precis som från andra EU-länder tidigare, har det varit samma visa, menar han. Ni river era egna romska läger, och så pekar ni ut Rumänien som syndabock.
– Dels talar man om vräkningar, dels att Rumänien måste göra mer. Jag har vant mig vid de argumenten, för jag får höra dem hela tiden. Rumänien vill få till stånd ett delat ansvar inom EU mellan det land där romerna bor, och det land de kommer till. Man måste kunna samarbeta, för vi har ett delat ansvar.