Bakgrunden till Kammarrättens prövning av ärendet är att kommuner runt om i Sverige tolkat bosättningslagen på olika sätt. I bosättningslagen från 2016 regleras inte hur länge en kommun är skyldig att erbjuda nyanlända migranter och flyktingar boende, men många kommuner har tolkat lagen som att kommunens ansvar upphör i samband med att den tvååriga etableringstiden går ut.

I bland annat Lidingö och Solna har nyanländas hyreskontrakt sagts upp efter två år. Frågan har varit omdiskuterad, men i mars förra året gav förvaltningsrätten Lidingö stad rätt att säga upp hyreskontrakt för nyanlända efter att etableringstiden tagit slut. Domen överklagades dock av Miljöpartiet i Lidingö.

Inte tydligt i lagen hur långt ansvaret sträcker sig

Men nu har alltså även kammarrätten gett Lidingö stad rätt att säga upp hyreskontrakt för nyanlända efter två år. Enligt Kammarrätten framgår det inte i lagen vad som menas med att ta emot en nyanländ för bosättning eller hindrar kommunen från att erbjuda tillfälligt boende.

– Det framgår inte heller i vilken utsträckning anvisade kommuner är skyldiga att tillhandahålla de nyanlända bostäder eller hur bosättningen ska ordnas, skriver domstolen.

”Kommer troligtvis överklaga domen”

Patrik Sandström är gruppledare för Miljöpartiet i Lidingö, som överklagade förvaltningsrättens beslut förra året.

– Jag har inte läst kammarrättens dom ännu, men kommer såklart att göra det och troligtvis kommer jag att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen eftersom det är ett prejudicerande fall, säger Patrik Sandström.

Han menar att tvåårsregeln inte stämmer överens med intentionen med bosättningslagen.

– Det är viktigt att alla kommuner tar ansvar. Behöver kommunen inte göra det efter två år lägger man istället över ansvaret på andra kommuner, säger han.