Det blir allt svårare för kvinnor att komma vidare från kvinnojour till permanent bostad, enligt ny statistik från kvinnojourförbundet Unizon. På fyra år har antalet dygn som kvinnor bor på jourerna ökat med över 20 dagar. Följden blir att jourerna tvingas neka sju av tio nya som söker stöd – i Stockholm är siffran högre.

I fjol bodde kvinnor i snitt 61 dygn på Unizons skyddade boenden, jämfört med 40 dygn för fyra år sedan – en ökning med 50 procent. Förklaringen är bostadsbristen och allra svårast att hitta bostäder åt våldsutsatta kvinnor är det i Stockholms regionen.

– Det är inte ovanligt att det tar upp till ett år för de kvinnorna att få en någorlunda permanent bostad i Stockholm, säger Olga Persson, generalsekreterare på Unizon.

Sju av tio nekas

När kvinnor blir kvar på jourernas boenden skapar det också brist på platser, vilket gör att färre nya kvinnor och barn får stöd. I fjol nekades sju av tio kvinnor som sökte skydd en plats på Unizons kvinnojourer. Men enligt Unizon så är situationen värre i storstadsområdena och i Storstockholm är det värst.

-Vi gissar att siffran är högre i Storstockholm där hela bostadssituationen är ansträngd. Många av de här kvinnorna har barn med sig och blivit utsatta för våldsbrott i sitt egna hem och hamnat i en akut situation, säger Olga Persson.

När tiden på jouren rinner ut står valet för många mellan att gå tillbaka till den man som misshandlat eller bli hemlös. Tidigare undersökningar har visat att åtta av tio kommuner i landet brister i stödet till den här gruppen. Kvinnor hänvisas till allt från osäkra andrahandskontrakt till plats på vandrarhem. En del ser till slut inget annat val än att återvända hem, vilket kan få katastrofala följder.

– Att vi nekar många är olyckligt på flera olika sätt. När det är en akut situation och kvinnan är motiverad att lämna en våldsam man är det viktigt att samhället agerar snabbt, så hon inte återvänder till en man som hota och förföljer, säger Olga Persson.

Måste lyftas

För att lösa problemet måste politiska insatser till – och det är inte enbart en fråga för socialtjänsten, framhåller hon.

-Frågan behöver definitivt lyftas upp på en annan nivå. Både med privata och kommunala bostadsbolag men också givetvis med politikerna som fattar beslut om på vilket sätt vi bygger bostäder. Att ensamstående mammor som vill starta ett liv utan en våldsam man faktiskt ska ha möjlighet att kunna bo någonstans, säger Olga Persson.

Åtgärder hon nämner är samarbete mellan kommuner och bostadsbolag, hyresgarantier och speciella förturssystem för våldsutsatta.