I helgen arrangeras en graffitihelg i Stockholm med stadsvandring, vernissage och workshops för att fira den omdiskuterade gatukonsten. Men det är en konstform som behandlas olika beroende på var man bor.

I Alby finns en 90 meter lång laglig graffitivägg. Den invigdes förra veckan och bakom står kulturhuset Subtopia och Graffitifrämjandet, som byggt väggen med pengar från Botkyrka kommun.

”Graffiti ska inte begränsas av nolltolerans”

-Jag tycker själv graffiti är konst och som sådan ska den inte begränsas av nolltolerans. Det måste finnas lagliga ytor och även ges möjlighet att beställa graffitikonstverk. Annars kommer det att utövas illegalt, säger Willy Viitala (M), politisk sekreterare i Botkyrka.

En liknande, laglig graffitivägg finns även i Märsta som drivs av Ungdomens Hus med stöd av Sigtuna kommun.

”Lagliga väggar – en bra grej”

-Det är en bra grej, vi får en chans att uttrycka oss legalt. Och folk tycker om det, det är perfekt, bra, säger Besi, graffitikonstnär från Märsta.

Idén med lagliga grafittiväggar kommer bla från Norrköping där man i början av 90-talet hade stora problem med skadegörelse. Men istället för att införa nolltolerans mot klotter gick man en annan väg. Man anställde lokala graffitikonstnärer som fick hålla i en graffitiskola. Tanken var att göra konstnärer av klottrarna.

Anlitar graffitimålare

Sedan 1994 har man även en flera hundra meter lång laglig graffitivägg. När den är full, plåtar man sitt konstverk och målar över det, så väggen byter hela tiden skepnad. Kommunen anlitar också graffitimålare, som här vid Kulturhuset, då man betalt konstnärer för att smycka väggen. Eller som här, graffiti i en gångtunnel intill Hällristningsmuseet. Men vad hände då med det olagliga klottret?

-Här har vi sett en skillnad, både när det gäller antalet anmälningar och saneringskostnader för kommunen. Det har minskat radikalt och fortsätter att minska faktiskt, menar Håkan Karlsson på utbildningskontoret i Norrköping

Koll på det olagliga klottret

Och det olagliga klottret har kommunens anställde graffitiinspektör full koll på.

-Vi har en kille som känner igen de flesta taggar och vet vem han ska gå på. Ibland får sabotören sanera sitt eget verk och snygga till efter sig, säger Håkan Karlsson.

Ett öppet sinne

Han är skeptisk mot städer som Stockholm som benhårt vägrar införa lagliga graffitiväggar. Istället för förbud menar han att man bör ha ett öppet sinne.

-Man måste vara ödmjuk inför den här ungdomskulturen som funnits i så många år i Sverige och utomlands och sträcka ut en ödmjuk hand och bjuda in till dialog med ungdomarna och se om man hitta en bra lösning, säger han.

Rädd för spridningseffekt

En av anledningarna till att Stockholm säger nej till lagliga graffitiväggar, är att man är rädd för den sk spridningseffekten, att skadegörelsen ökar då, men det håller inte alla med om.

-Det finns ingen forskning som stödjer det. Istället tycker jag att man ska vända på frågan, ska vi bo i en stad där det finns många intresserade av graffiti, som då ska drabbas av kollektivbestraffning. Det tycker jag är fel väg att gå, menar Hugo Röjgård på Graffitifrämjandet.

-Det kommer alltid att finnas ungdomar som vill vandalisera, med sprayburkar, stenar eller något annat, det kommer vi inte åt oavsett, säger Willy Viitala (M), politisk sekreterare i Botkyrka.

”Hade målat olagligt”

Besi från Märsta har hållit på med graffiti i sex år och vet vad han hade gjort om det varit olagligt att måla där:

-Om jag inte haft den lagliga väggen i Märsta hade jag säkert målat olagligt och det hade gått åt skogen. Där har de helt fel, tycker jag.