Det var i slutet av augusti som SVT Nyheter avslöjade att Stockholms läns landstings avtal om förbrukningshjälpmedel blivit betydligt dyrare än beräknat.
Redan det första året hade man nästan nått upp till de kostnader som beräknats för hela avtalets femåriga livslängd – en halv miljard. Historien kallades snart för strumpskandalen, eftersom den bland annat inkluderade specialstrumpor för 6.000 kronor.
Efter den massiva kritiken gav hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin i uppdrag till landstingets analysavdelning att göra en ”händelseanalys” av processen kring avtalet. Denna analys är nu färdig, och riktar på flera punkter kritik mot hur processen gick till.
Bland annat har utredarna funnit att det kom flera varningar redan innan avtalet tecknades, men att dessa varningar ignorerats.
Utredarna skriver att ”de varningar som framkommit från SLL Upphandling och från externa och interna jurister har i stora delar förbigåtts”.
Flera varningar
Förklaringen ska ha varit att man fäst sig vid fördelarna i sin nya avtalsmodell. ”Det fanns alltså en stolthet över modellen, och kanske en viss ovillighet att ifrågasätta den i grunden”.
SVT kunde i lördags visa att även det bolag som så småningom vann upphandlingen, Onemed, varnat landstinget för en av de avgörande pusselbitarna: att fördelningen av så kallade kompressionsprodukter beräknades på ett sätt som inte stämde överens med hur fördelningen sett ut i praktiken.
Utöver detta fanns det alltså enligt utredningen även flera interna ifrågasättanden av avtalet.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin säger till SVT Nyheter att hon själv blev överraskad över varningarna som inte togs på allvar.
– Upphandlingen borde ha avbrutits när varningarna kom.
Underskattat förtroenderisk
Utredarna beskriver också hur de ansvariga inte gjort tillräckligt vattentäta skrivningar i avtalet, eftersom man hoppats att eventuella oklarheter skulle kunna lösas vid uppföljningar med bolaget.
Man skriver att ”förtroenderisken genomgående har underskattats /.../ Risken att brukare ska bli lidande är genomgående uppmärksammad och vägleder viktiga beslut. Det förefaller dock ha saknats en systematisk genomgång av risker och en vägledning för chefer kring vilka risker som var acceptabla”.
Krävs ”annan kompetens”
Förvaltningen ska också, enligt utredningen, ha saknat sammanhållna analyser och strategier för sina affärer. Utredarna menar att det hade behövts ”annan kompetens och analys” vid konstruktionen av avtalet, från jurister och upphandlingsexperter, och ger ett antal rekommendationer om hur landstinget framöver ska bli bättre på just detta.
Landstinget offentliggjorde samma dag som avslöjandet i augusti att man tecknat ett så kallat avslutsavtal med leverantören Onemed, där man kommit överens om att tidigarelägga avtalets slutdatum till 2018, men att Onemed under de två åren fram till dess kommer att kunna räkna med intäkter nästan i nivå med det första året – 450 miljoner om året.
Avslutsavtalet har blivit kraftigt ifrågasatt, bland annat sedan det framkommit att landstinget lovat att vara referens åt Onemed vid framtida upphandlingar, och att då framhålla de positiva aspekterna av samarbetet.
Det ifrågasatta avslutsavtalet får nu grönt ljus av utredarna, som menar att det var ”bästa möjliga alternativ” givet den uppkomna situationen.
Onemed har hela tiden tillbakavisat all kritik och menar att konflikten grundat sig i missuppfattningar och felaktigheter i landstingets utvärderingsmodell.
Enligt Barbro Naroskyin kommer ingen ansvarig att drabbas av några konsekvenser till följd av strumpskandalen.
– De ansvariga cheferna har alla slutat, och jag vill ha en lärande organisation, säger Naroskyin till SVT Nyheter.