Niclas Blåklinth jobbar med att hyra ut bostäder till företag och organisationer som har anställda som behöver flytta. Det rör sig om temporära bostäder som Niclas Blåklinth beskriver som ett mellanting mellan en vanlig bostad och ett hotell.
Nu har affärsmodellen kastats om, efter ett avgörande i Högsta domstolen i december 2022. Det var ett utländskt företag som hade hyrt en bostad via en mellanhand, som hade förhandlat bort besittningsskyddet. När fastighetsägaren sa upp kontraktet med mellanhanden hävde de i sin tur kontraktet med företaget.
I samband med det gick det utländska företaget till domstol och menade att de borde ha samma rätt i förhållande till fastighetsägaren som om de hade hyrt bostaden direkt till från denne. Och Högsta domstolen gav företaget rätt.
Praxis som hotar kompetensförsörjningen
I samma dom konstaterades också att man inte skulle göra skillnad på om man hyr till en privatperson eller ett företag.
Det här har, enligt Niclas Blåklinth, lett till en ändring i praxis som nu gör det i princip omöjligt att bedriva den typ av verksamhet som han gör. Och det hotar kompetensförsörjningen, menar han.
Hyresgästföreningen: ”Använder det för att driva upp priset”
Men Hyresgästföreningen tycker att avgörandet i Högsta domstolen är bra och menar att den typen av uthyrning har använts av fastighetsägare för att genom bulvanföretag driva upp priser och kringgå besittningsskyddet.
– Vår inställning är att man har använt den hyresformen för att undgå hyreslagen. Vi ser det varje dag. Det finns fortfarande ett upplägg att man har en mellanhand, men det är fastighetsägaren som använder det för att driva upp priset, säger Zeljko Kranjec, chef för juridiska enheten på Hyresgästföreningen i region Stockholm.
Men han menar att de inte har något emot lägenhetshotell, så länge de inte används som ett sätt att kringgå regler.
– Sedan är hotellifieringen i Stockholm ett problem.
