I Södra Tantolundens koloniområde är köerna kanske som allra längst i hela landet. Med 110 stuglotter till förfogande, varav i snitt fyra byter ägare varje år, så kommer merparten av de 600 personerna i kön vara lottlösa i decennier framöver. Många koloniföreningar har helt stängt sina köer – det finns helt enkelt inte möjlighet att leva upp till efterfrågan.

Sedan coronapandemin slog till har koloniföreningarna märkt en tydlig tillstormning av nya odlingsintresserade. 

– Jag tror vi är många som ser att att kolonilotterna aldrig har varit så välskötta som nu. Alla föreningar rapporterar att det är jättemånga fler som har ställt sig i kö, säger Katja Jassey, en av initiativtagarna till projektet Orten Odlar som arbetar med att stärka kolonilotternas funktion i ytterstadsområden.

Få nya kolonilotter

I Stockholms stad finns runt 58 olika kolonilottsområden med totalt cirka 7 400 lotter men trots befolkningsökning och växande intresseköer har bara runt 20 nya enskilda kolonilotter tillkommit de senaste åren, enligt siffror från trafikkontoret.

I ett budgetuppdrag i 2020 års budget finns formulerat att stadsdelsnämnderna ska ”bidra till goda möjligheter för stadsodling i parker, på kvartersgårdar, tak, kolonilotter och gågator”. Satsningar som Stockholms stad redovisar från de senaste åren handlar främst om stadsodlingar, alltså exempelvis pallkragar i parker och på innergårdar.

– Den biologiska mångfalden är tio gånger större på en kolonilott än i stadsparksmiljöer, enligt forskning från England. Du kan inte heller odla särskilt mycket mat i en pallkrage. De kan inte ersätta koloniområden, säger Katja Jassey.

I videon ovan möter vi odlaren Maria Mendoza på Ärvinge trädgårdsförening i Kista. För henne är kolonilotten en stor tillgång för välmåendet.