Tvådelad bild. Vänster: Moderata politikern Dennis Wedin vid Fridhemsplan i Stockholm, klädd i mörk jacka framför byggnad. Höger: kvinna i matbutik som sätter upp varor i kyldisk. — Dennis Wedin (M) efterlyser fler lågprisbutiker i Stockholm. Det var mer än 20 år sedan en större matbutikskedja etablerade sig på den svenska marknaden. I klippet hör du vilken det var – och hur många kommuner som saknar lågprisbutiker. Foto: SVT

M-förslaget mot höga matpriser: ”Skapa snabbspår för lågprisbutiker”

Uppdaterad igår 12:44

Publicerad igår 11:50

Andelen lågprisbutiker i Sverige är låg jämfört med många andra länder i Europa. I Stockholms stad vill Moderaterna se fler lågprisbutiker – helst så snart som möjligt.

– Vi vill skapa ett snabbspår för den typen av butiker. När vi ser att konkurrensen är dålig ska vi snabbt kunna ändra detaljplaner så vi får in ett bredare utbud, säger Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd.

I Stockholm liksom i övriga Sverige dominerar tre matvaruaktörer. Omsättningsmässigt är Ica störst i regionen med ungefär 45 procent, följt av Axfood, 29 procent, sedan följer Coop med strax under 19 procent. Därefter kommer Lidl med 7 procent på fjärde plats.

– När man har en så koncentrerad marknad där några aktörer har väldigt stora marknadsandelar finns det en risk för sämre konkurrens, vilket kan leda till högre priser, säger Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket.

Bojkotten av matvarujättarna

Kan ta lång tid att få öppna butik

Enligt dagligvaruaktörerna är tillgången till attraktiva butikslägen viktigt för konkurrensen. Men det kan vara svårt för nya matbutiker att etablera sig i kommuner, särskilt om de vill öppna en butik i ett redan bebyggt område. Då kan kommunen behöva ändra i detaljplanen för att tillåta livsmedelsförsäljning.

– Det kan ta två år eller mer för att ändra en detaljplan. Samtidigt säger en del kommuner nej till stora livsmedelsbutiker i köpcentrum utanför stadskärnorna eftersom det driver mycket biltrafik, säger Leif Nordqvist.

Svårt för nya aktörer att etablera sig

Dessutom kan dagligvaruaktörer försöka motverka att konkurrenter kan öppna butiker, enligt en undersökning som Konkurrensverket gjort 2023-2024:

”Exempelvis kan en dagligvaruaktör genom klausuler i avtal med fastighetsägare eller med anslutna handlare påverka möjligheterna för konkurrenter att etablera sig eller ta över befintliga butiker”, skriver Konkurrensverket.

– På många platser i Stockholm finns det bara en enskild matbutik, det innebär att du inte har den här prispressen som behövs. Vi måste börja få in fler matbutiker nu, vi har inte tid att vänta, säger Dennis Wedin (M).

På en del platser i Stockholm har man tagit egna initiativ för att få ner sina matkostnader. I Husby finns bland annat ett matkooperativ där fackliga organisationen Husby arbetarcentrum köper in från grossister och säljer en gång i veckan i Folkets hus.

Matpriserna stiger, men hur mycket vinst gör egentligen matbutikerna? SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén förklarar i videon nedan:

Tvådelad bild. Vänster: Person i studio. Höger: Interiör av en livsmedelsbutik. — Så påverkas matbutikerna av priserna – hör SVT:s ekonomikommentator förklara. Foto: SVT och Fredrik Sandberg/TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.