Provsvaret skickades till Nationellt forensiskt centrum, NFC, och gav en träff. Mannens DNA överensstämde med spår som säkrades vid en misstänkt våldtäkt 2010. Våldtäkten ska ha skett i en bil efter att en kvinna blivit drogad och bortförd från en restaurang på Södermalm. Kvinnan vaknade senare i Fittja, dit polis tillkallades.
– Det är av största vikt för polisen att topsa misstänkta när möjlighet finns, för att kunna klara upp brott. Även om det ibland tar väldigt lång tid, så blir det fler och fler spår som lagras hos nationell forensisk centrum för senare träff, säger Daniel Söderman, polis i lokalpolisområde Botkyrka, i ett pressmeddelande från polisen.
Uppmärksammat fall i Västsverige
För ett år sedan föll domen i ett liknande fall i Västsverige. Då åtalades en gärningsman 24 år efter det inträffade brottet. Nedan kan ni höra åklagaren om den domen i SVT:s inslag från 2019.
Fakta: Dna-register
Alla som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse får sedan den 1 januari 2006 lämna ett dna-prov.
Nationellt forensiskt centrum (NFC) har hand om tre olika register för dna-profiler: spårregistret, utredningsregistret och dna-registret.
Spårregistret: Innehåller okända dna-profiler från brottsfall.
Utredningsregistret: Innehåller dna-profiler från personer som är minst skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse.
Dna-registret: Innehåller dna-profiler från personer som dömts för ett brott med annan påföljd än böter, alternativt har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom.
Familjesökningen i de svenska dna-registren blev möjlig efter en lagändring som började gälla den 1 januari i år.
Den innebär att dna-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).
Familjesökningarna utförs av Nationellt forensiskt centrum (NFC), i första hand vid de grövsta brotten (mord/dråp, mordförsök/dråpförsök och grova sexualbrott).
Källa: Nationellt forensiskt centrum (NFC)