Främmande arter som inte förekommer i vår naturliga miljö har alltid funnits. En del har flyttats hit avsiktligt eller oavsiktligt av människan. Vissa har fått jordbruket att blomstra eller gjort våra trädgårdar vackrare.

Samer planterade in fisk för att ha tillgång på färsk fisk längs renvägarna och fasan fördes in i slottsmiljöer på 1700-talet för en bättre jakt.

Men främmande arter kan också ge problem när de sprider sig och hotar inhemska växter och djur, så kallade invasiva arter.

Spansk skogssnigel

En av dessa invasiva arter är spansk skogssnigel eller mördarsnigeln som den även kallas. Den kom in i landet via grönsaker på 70-talet. Under sommarhalvåret är den trädgårdsodlarens mardröm som äter levande växter och orsakar skador för miljonbelopp.

Kanadagåsen

Ett annat exempel är kanadagåsen som lever vid Stockholms vattendrag och sjöar. Den togs hit på 30-talet av jägare och trivs i människans närhet.

– Kanadagäss skapar problem när de samlas i parker och på badstränder, det samlas mycket bajs som förorenar vattnet och gör det otjänligt, säger Melanie Josefsson, specialist på invasiva arter på Naturvårdsverket.

– När en art väl har spritt sig och det blivit många av den, då är den svår att få bort, säger hon.

Lupiner

Blomsterlupinen är ett annat exempel, den togs hit år 1870. Tanken var att den skulle hålla sig i trädgårdarna. Men idag växer den vilt och ställer till problem när den tar över naturliga ängsmarker.

 – De växer i klunga och skapar skugga där inga andra växter klarar sig. Man kan begränsa den i naturreservaten men det är svårt, säger Melanie Josefsson.