Professor Astrid Cleve föddes 1875 och var en svensk kemist, geolog och botanist. Hennes gata, Astrid Cleves gata, sträcker sig över både Stockholms stad och Solna och kommunerna beslutade om namnet 2011.

Rabbin Abraham Cooper, företrädare för internationella människorättsorganisationen Simon Wiesenthal Center, fick syn på gatunamnet när han besökte Karolinska för att tala om misstänkta antisemitiska trakasserier.

– Jag blev chockad när jag såg hennes namn på guidetavlor och gatuskyltar över hela Karolinskaområdet.

”Övertygad nazist”

Enligt Abraham Cooper var Astrid Cleve en ”övertygad nazist”

– Man behöver bara googla hennes namn och läsa vad hon sa efter andra världskriget. Alltså efter att hon kände till Auschwitz och nazisternas folkmord och vad som hände 55 miljoner människor. Hon sa sig vara en övertygad nazist och att hon skulle förbli nazist livet ut.

Karolinska vill ha namnbyte

Hugo Lagercrantz, före detta verksamhetschef på Karolinska, kritiserade gatunamnet i en debattartikel i slutet av oktober. Efter detta har Karolinskas sjukhusdirekör Annika Tibell skrivit till Solna stad med en önskan om att kommunen överväger ett namnbyte.

Ett namnbyte måste beslutas av både Solna stad och Stockholms stad. Torsten Svenonius är ordförande för byggnadsnämnden i Solna stad.

– Det är inte så att vi har döpt en gata efter någon nazist utan vi har döpt en gata efter en person baserat på akademiska meriter. Nu har det framkommit uppgifter om att hon var aktiv nazist och då får det naturligtvis prövas och göras ett ställningstagande om det innebär att det finns skäl att byta namn på gatan.

Vad gjordes det för typ av bakgrundskontroll när man döpte den här gatan?

– Det kan inte jag svara exakt på. Det finns inget i det underlag som vi hade för beslutet som handlar om något annat än den akademiska delen. Sedan hur djupt man grävt i andra källor i det här fallet det kan jag inte svara på.