En manlig patient sitter i en sjukhussäng.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka är de vanligaste klagomålen? Här svarar Patientnämnden på tre frågor om cancervården. OBS: Genrebild. Foto: Claudio Bresciani/TT/Ellen Pan/SVT

Ny rapport: Klagomålen på cancervård ökade med 20 procent på ett år

Uppdaterad
Publicerad

Klagomålen på cancervården i Stockholm ökade med 20 procent på ett år och en stor del av problemen handlar om långa väntetider. Det visar en ny rapport av Patientnämnden, som menar att coronapandemin är en trolig förklaring.

Under 2021 inkom totalt 362 cancerrelaterade ärenden till Patientnämnden i Region Stockholm, vilket var 20 procent fler än under 2020. Och förra året steg siffran ytterligare till 370 ärenden. Dessutom har antalet klagomål per individ ökat markant.

– Det kan bero på många faktorer, men alldeles säkert har pandemin haft en effekt, säger Maja Wessel, biträdande förvaltningschef på Patientnämnden.

Klagomålen handlade till stor del om att undersökning, bedömning och behandling av sjukdomen dragit ut på tiden. I ett fall fick till exempel en kvinna vänta på en behandling i flera månader. Cancern spred sig under väntetiden och kvinnan avled senare.

Vill se åtgärder i akutvården

Kjell Ivarsson, nationella cancersamordnare på SKR, pekar på att en stor del av klagomålen förekommer inom akutvården.

– Där behöver vi titta över vad vi kan göra så att man även där kan läsa av tidiga signaler. Har man fått en diagnos så känner man självklart att man vill få behandling så fort som möjligt, men samtidigt behöver saker och ting ibland ta tid.

Så vad görs då för att cancervården ska bli bättre?

– Framförallt behöver vi förbättra informationen och kommunikationen utåt, att invånare ska söka vård om man har larmsymtom.

Vittnesmål från cancerpatienter

En patient med misstänkt cancer fick vänta på provsvar i tio veckor för att specialistmottagningen hade semesterstängt.

En kvinna med bröstcancer menar att läkaren opererade bort friska delar och att cancern blev kvar.

En man som tidigare haft cancer fick en kallelse för uppföljning två veckor senare. Han informerades om att det var viktigt att han genomgick en specifik undersökning innan besöket och att remiss skickats till aktuell mottagning. Det visade sig dock att väntetiden för den aktuella undersökningen var två månader.

En äldre kvinna med domningar i kroppen återkom gång på gång till vårdcentralen, men ingen utredning genomfördes. Det visade sig senare att hon hade en hjärntumör.

En kvinna med knölar i bröstet behövde vänta flera veckor på mammografi. Hon var mycket orolig över att hälsan skulle förvärras i och med fördröjningen.

En läkare talade i telefon under ett möte där en kvinna fick besked om att hon hade cancer.

Källa: Patientnämndens förvaltning

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.