Detaljerade mätningar har gjorts av miljön kring individers bostäder och hur mycket av markytan som är täckt av grönyta, såsom träd och annan vegetation, via geografiska informationssystem. Samtidigt har man undersökt förekomsten av läkemedelsuttag av antidepressiv medicin årsvis för dessa personer.

Ett representativt urval av den svenska vuxna befolkningen om drygt 100 000 personer har ingått i studien. Man har också tagit hänsyn till flera andra viktiga faktorer avseende individer och bostadsmiljö som till exempel inkomst.

Forskning kan användas för hållbar stadsplanering

Att naturmiljöer kan ha effekter på psykisk hälsa och kognition visar ett flertal tidigare studier. Men vad den här studien kan tillföra, menar Cecilia Stenfors, är att mängden natur i form av grönyta i individens omedelbara bostadsmiljö och den plats vi faktiskt vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa.

Kunskapen från den nya studien ser hon som användbar för bland annat folkhälsofrämjande och hållbar stadsplanering.

– Att omges av natur och grönska kan ha psykologiska effekter såsom att minska stress och förbättra mental återhämtning, välbefinnande och hälsa, säger hon.

Det som ytterligare kan förklara fördelarna med att ha grönska runt husknuten, enligt studien, är att gröna områden kan dämpa och skydda mot andra stressorer i miljön som buller, luftföroreningar och extrem hetta, vilka också kan påverka individers hälsa.