Nya Karolinska introducerar nu en vårdmodell som aldrig tidigare prövats fullt ut och det är mycket som är nytt.
I stället för kliniker är vården indelad i teman och funktioner som är baserad på olika patientgrupper. Vården ska utgå från patientens behov i stället för vilka avdelningar som finns på sjukhuset.
Nytt sjukhus
Det nya sjukhuset i Solna består av fem byggnader som är indelade efter olika vårdteman och funktioner.
Hus 1: Barn & Kvinnosjukvård, hus 2: Hjärta-Kärl, hus 3: Trauma och reparativ medicin, hus 4: Inflammation och infektion och i hus 5: Neuro. Tema cancer finns insprängt i hus 4 och behandling i en byggnad intill. Men tema åldrande finns inte i Solna utan på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Nya Karolinska är ett högspecialiserat sjukhus som kommer att jobba med patientflöden istället för kliniker. Husen är utformade för att kunna stödja det nya arbetssättet med patientflöden kring medicinsk behandling och omvårdnad.
Enkelrum
Nytt är att sjukhuset bara har enkelrum. Syftet är att kunna utföra mer av vården inne hos patienten, exempelvis mer av dokumentation för att göra patienten mer delaktig.
Nackdelen är att en del patienter kan känna sig ensamma och att övervakning genom medpatienter i en gemensam sal försvinner.
Fördelen är flexibla besökstider och att det finns plats för anhörigsängar.
Ny organisation
Den nya vårdmodellen på bygger på olika patientgrupper i stället för som nu, kliniker uppbyggda utifrån medicinska specialiteter.
Patientgrupperna är också utgångspunkten för den nya tematiska organisationen, med teman och funktioner som löper tvärs igenom verksamheten. Sammanlagt har 290 olika patientgrupper identifierats. De har sedan samlats i sju olika teman efter sjukdomar som påminner om varandra.
Barn- och kvinnosjukvård, Hjärta/kärl, Neuro, Cancer, Trauma och reparativ medicin, Inflammation och infektion samt tema åldrande. Den nya temaorganisationen ersätter den tidigare divisions- och klinikstrukturen.
Värdebaserad vård
Vården kommer också mätas på ett helt nytt sätt genom så kallade ”värdebaserad vård”. Det handlar om att fokusera på vårdens kvalitet och hälsoeffekter, snarare än vårdvolymer och kostnader. För exempelvis en hjärtpatient är det viktigast att överleva infarkten medan en patient med en kronisk sjukdom värderar hög livskvalitet under lång tid.
Idag får vårdgivaren betalt per antal vårdtillfällen eller besök oavsett kvalitét.
Värdebaserad vård ska utgå från hur patienten upplever vården, resultatet och hälsoeffekterna över en längre tid.
Nya chefsroller
Den nya tematiska organisationen består också av helt nya chefsroller: patientflödeschef, patientområdeschef, FoU-ansvarig på patientområdesnivå som leder patientområdets (Forskning och Utbildnings-verksamhet), omvårdnadschef för personal som vårdar, samt en rad chefer på temanivå.
Parallellt med varje chef i patientflödet finns en chef med funktionsansvar.